Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Svante Bohman: Till frågan om intelligensens natur och utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 o O
SVANTE BOHMAN
ligen förekommer i resonemangen över intelligensens natur
både bland fackmän och icke fackmän. I det följande ge vi
en översikt av de viktigaste teorierna i intelligensforskningen.
Närmast den vanliga uppfattningen av intelligensen står
W. Sterns definition.1 »Intelligens ist die Fähigkeit, sich
unter zweckmässiger Verfügung über Denkmittel auf neue
Forderungen einzustellen», säger han. På ett annat ställe
i samma arbete karakteriseras intelligensyttringen som »der
Ablauf der geistigen Inhalte», vilket tankeförlopp går »erstens
neue, nicht mechanisch eingefahrene Wege» och »unter Zielen
steht und durch sie bestimmt ist».2 Det är väl att märka
icke fråga om att tankeförloppet är ändamålsenligt enligt
intelligensbedömarens åsikt, d. v. s. att det resulterar i en
enligt hans uppfattning riktig tankeprestation. Tankeförloppet
är i stället självt bestämt av ändamål. Det går ej att göra
sig en klar föreställning om vad Stern menar. Han tycks
tänka sig tillkomsten av en riktig tankeprestation analogt
med en handling, som förverkligar vad man föreställer sig
som mål för sin verksamhet. Själva uttryckssättet »unter
zweckmässiger Verfügung über Denkmittel» och »unter Zielen
steht und durch sie bestimmt ist» tycks borga för
riktigheten av en sådan tolkning. Tänkandet fattas som ett
ändamålsbestäm t handlande, vars material eller »Denkmittel»
ut-göres av tankarna! Skulle tankeförloppet bestämmas av den
riktiga prestation, som det slutligen resulterar i, så skulle ju
slutresultatet förefinnas, innan det kommit till stånd!
Besvarandet av en frågeställning skulle med andra ord icke ske
förutsättningslöst. Vi nöja oss med detta påpekande och gå
ej närmare in på frågans psykologi.
Låt oss nu betrakta Sterns intelligensbegrepp med hänsyn
till förmågans begrepp. Det är tydligen grundbegreppet, ty
1 Die Intelligenz Kinder und Jugendlichen, 4:e Aufl., Leipzig 1928,
s. 344-
2 A. a. s. 89.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
