Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1-2 - Nils Eriksson: Studentexamens omgestaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDENTEXAMENS OMGEST ALTNING
33
sig åt. Kampen för tillvaron är numera så hård, att de unga
behöva en ganska väl utvecklad förmåga av detta slag
för att kunna säkra sin ställning. Jag kan icke underlåta
att i detta sammanhang citera de sakkunnigas ord (sid. 160)
i redogörelsen för kritiken mot den norska studentexamen:
»Skolan skall dugliggöra sina elever för livet, och livet kräver
ständigt, att man i en viss situation kan visa, vad man duger
till. Det är något som examen bör kunna belysa.» Just
en till en enda dag förlagd studentexamen med i stort sett
samma former som för närvarande är därför önskvärd och
t. o. m. erforderlig även med tanke på alla dem, som skola
ha nytta av sin examen för annat än kommande
universitetsstudier.
Ett förslag från de sakkunnigas sida, som man bör
taga fasta på, är emellertid förslaget om efterprøvning. Det
måste medgivas, att det förefaller orimligt, att en elev, som
visat otillräckliga kunskaper i ett enda ämne, skall nödgas
på nytt tentera i alla dem, som han klarat utan någon som
helst tvekan. Det kan icke visa så stor brist på förmåga att
hålla ihop kunskaperna, att det motiverar den givetvis starkt
ökade spänning, som detta system medför. Underbetyg i ett
enda ämne bör därför icke föranleda, att examen i sin helhet
skall göras om, utan det bör räcka med att inom ett år godkänd
tentamen avlägges i detta ämne, varefter studentbetyg skulle
erhållas. En stor del av rädslan för examen skulle säkert
härigenom försvinna. Rätt till efterprøvning, även om två ämnen
underkänts, bör däremot icke göras till regel utan medgivas
endast under vissa förutsättningar. Möjligheten bör stå öppen
men blott användas i de fall, då majoriteten av de undervisande
lärarna med hänsyn till alla omständigheter äro därom ense
och icke alltför väsentliga ämnen drabbas av underbetygen.
Av vad jag anfört beträffande den muntliga
efterprøvningen hoppas jag framgår, att jag gillar detta förfaringssätt
även vid den skriftliga prövningen, ehuru jag menar, att en
3—3882. Pedagogisk tidskrift 1938. Häft. 1—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
