Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Anmälningar och recensioner - J. P. Högberg: Paul Bahnsen—Knud Secher. Kvinde og Mand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
8l
spörsmål på vårt språk kan det måhända vara av intresse att ta
del av innehållet i ett danskt verk, som visserligen inte är
nyutkommet men som helt säkert har åtskilligt av värde för uppfostrare
av olika kategorier. Härmed åsyftas »Kvinde og Mand» av Paul
Bahnsen och Knut Secher.
Den första delen av boken handlar om de stora skillnaderna
mellan kvinna och man i fysiskt hänseende. Om betydelsen av
dessa torde väl alla vara eniga, då de äro så i ögonen fallande,
varför denna del av boken här kommer att förbigås.
Beträffande de själsliga egenskaperna, som behandlas i den
andra delen, ställer det sig på ett annat sätt. De flesta
människor, åtminstone de flesta män, äro nog benägna att framhålla
mycket stora skillnader mellan könen och ta då som bevis exempel
från sin närmaste bekantskapskrets. Författarna ha sökt att
eliminera en sådan subjektiv inställning och angripit problemet på
ett mera vetenskapligt sätt, framför allt ha de sökt att se bort
ifrån sådana faktorer som olikheter i uppfostran och utbildning,
för att i stället nå fram till eventuella olikheter i anlag.
Författarna betona redan i början, att skillnaden mellan könen
inte nödvändigtvis behöver vara en värdeskillnad. Ett visst slag
av intelligens företrädesvis förekommande hos kvinnor kan vara
av lika stort värde som ett annat slag, som oftast förekommer
hos män. Vidare poängteras, att uttalanden som göras om resp.
kön gäller genomsnittet. Om det säges, att kvinnor oftast äro
känslomänniskor, utesluter icke detta undantag. De säga icke,
att en egenskap är utmärkande för det ena eller andra könet,
utan att den är vanligare förekommande hos det ena könet än
hos det andra.
För att bevisa sina påståenden ha författarna dels gjort egna
experiment, dels använt sig av andras. Särskilt ofta återkomma
de till resultat, som den holländske psykologen G. Heymans
kommit till genom tre stora enkäter, som han föranstaltat. Han
tillsände ett år samtliga professorer i Holland och Belgien ett
frågeformulär, i vilket han utbad sig upplysningar om 37 olika
själsliga egenskaper, som han ansåg viktiga för akademiska studier.
Han ville veta vilka av dessa, som vanligast förekomma hos män
och vilka man oftast träffar på hos kvinnor. Denna enkät
om-nämnes i det följande som »universitetsenkäten».
För att få veta i vilken grad de själsliga egenskaperna
nedärvdes hos de olika könen tillsände han 3,000 läkare ett
frågeschema, som skulle ifyllas med hänsyn till föräldrar och barn i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
