Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Anmälningar och recensioner - J. P. Högberg: Paul Bahnsen—Knud Secher. Kvinde og Mand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
8l
Då det däremot gäller nya föreställningskombinationer synes mannen
vara något överlägsen.
Som en egendomlighet kan nämnas, att kvinnor mycket oftare
än män ha sina minneskunskaper ordnade som diagram i huvudet.
Ofta ha kvinnorna också färgupplevelser i samband med
ljudintryck eller vanliga minnessaker kombinerade med färgupplevelser.
För eventuell underlägsenhet i fråga om sinnesskärpa eller
muskulära färdigheter äro vi människor inte alls så känsliga.
Annat är det om någon beskyller oss för underlägsenhet i
intelligens, särskilt om det är en representant för det motsatta könet.
Författarna definiera intelligens som »en allmän andlig anpassning
för livets uppgifter och betingelser». När man talar om
intelligens i allmänhet förstår man därmed oftast teoretisk intelligens,
d. v. s. den form som bringas till verksamhet i skolan och de högre
undervisningsanstalterna, och vars mål huvudsakligen består i att
skapa och framställa den språkliga formuleringen av bestämda
tankeresultat. Vårt intelligensbegrepp omfattar även praktisk
intelligens, d. v. s. anlag till omedelbar anpassning för de
uppgifter, som det dagliga livet ställer oss inför. Största delen av
mänskligheten har så gott som uteslutande bruk för denna
intelligensform.
För att undersöka den teoretiska intelligensen ha författarna
använt sig av Binets system för intelligensprov. De ha härvid
funnit att skillnaden är ytterst liten. En obetydlig överlägsenhet
för flickorna gör sig gällande upp till 13—14 årsåldern, varefter
inträder en period av överlägsenhet för pojkarna. På vuxna ha
sådana prov ej gjorts i så stor utsträckning, att resultaten kunna
anses vara av verkligt vetenskaplig betydelse. I stället ha
författarna använt sig av enkätmetoden. Ett av den s. k.
universitetsenkätens viktigaste resultat var, att en betydligt högre
procent av de kvinnliga studenterna än av de manliga togo en fin
examen. Med utgångspunkt från detta förhållande kan man gå
över till att granska de svar, som professor Heymans fått från
olika universitetsprofessorer beträffande de egenskaper, som
företrädesvis förekommo hos kvinnliga resp. manliga elever.
Egenskaper utmärkande för de kvinnliga voro: flit, uthållighet,
tålamod, regelmässighet i att besöka föreläsningarna, ordningssinne
och samvetsgrannhet under studierna, goda skolkunskaper och ett
gott minne. Att dessa egenskaper kunna föra till en god examen
förstår var och en. Men det framgår också av enkäten att veten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
