Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4-5 - Walter Fevrell: Vilken lärareutbildning kräver den nya tidens skola?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VILKEN LÄRAREUTBILDNING KRÄVER DEN NYA TIDENS SKOLA? IOI
vänta besked och förslag från de sakkunnige. Dessa ha
snart i 2 T/2 år behandlat det onekligen svåra spörsmålet, om
vilket i intresserade kretsar råda många olika meningar och
mycken oklarhet, samt om vilket kritiska anmärkningar ofta
göras, men mera sällan några positiva, genomtänkta förslag
framställas. Och huru skall t. ex. Högre Lärarinneseminariet
omdanas för att rätt kunna fylla även de tre stora uppgifter,
som statsrådet önskar, att det efter en nyorganisation
eventuellt skall kunna upptaga? Några synpunkter därpå må här
framställas
1) Såsom redan nämnts, äga universitetet och högskolor
två olika uppgifter, nämligen dels den rent vetenskapliga
forskningen och undervisningen, samt dels förmedlandet av
olika former av högre fackutbildning, och det är förvärvandet
av den sistnämnda, som det torde vara fråga om för det
stora flertalet studenter i de s. k. högre fakulteterna, de
medicinska, teologiska och juridiska, vilka sörja för läkarnes,
prästernas och juristernas utbildning. Men egendomligt nog
existerar ingen särskild pedagogisk fakultet, som äger landets
högre lärareutbildning som sin speciella uppgift. Visserligen
torde större delen av den filosofiska fakultetens studenter gå
till lärarbanan, men de göra detta icke alltid av intresse för
lärarekallet och ha då ej heller från början planlagt sina
studier med tanke därpå, utan bli lärare mera för levebrödets
skull, och dessutom äro stundom studierna i denna fakultet
alltför litet inriktade på skolans behov och arbete.
2) Om man nu därför avser att i grunden reformera,
förbättra och höja den högre lärareutbildningen i vårt land,
kunde man kanske vara betänkt på att vid våra universitet
och högskolor inrätta särskilda pedagogiska fakulteter med
professurer och forskningsinstitutioner m. m. för alla
förekommande egentliga skolämnen, liksom för filosofi, pedagogik,
psykologi (jämte barn- och socialpsykologi samt psykiatri),
fysiologi, hälsolära, gymnastik och svensk kulturhistoria m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
