Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6-7 - Anmälningar och recensioner - Viktor Petersson: Årsböcker i svensk undervisningshistoria 1937; Pedagogiska källskrifter; Acta till Hudiksvalls Läroverks Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 12 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
valls läroverk, eller som Hall uttrycker det ett förslag om
»folkskollärareexamen inför läroverkslärare».
Brevet ifråga skulle förtjäna att återgivas i sin helhet, men vi
få nöja oss med ett utdrag Sedan rektor noterat, att »den 31
sistledne december behagade Gud förlossa ifrå närwarandes onda
wärld och Scholans beswärliga ok, Apologist: Carl Lithen», säger
han efter att ha diskuterat återbesättandet av platsen, »–-
önskandes en sådan tienlig härtil komma må, som med frucht
kunde bewaka sysslon, och med tiden förhiälpas ut ur oket, til
något bätre, än här uti åldern träla til döden; såsom thenne;
numera hädan skilde Carl Lithen klaga måste; Som lätteligen torde
ske, om någon Prestman stode at ärhållas.»
En segsliten dragkamp mellan Hudiksvalls och Gävle läroverk
skymtar i ett par dokument från 17 14 och senare i ett par andra
från åren 1762 och 1763. Rektorn i Gävle skriver om
»oanständigheten i att Hudiksvall förbigår Gävle» och rektor i
Hudiksvall besvarar »den obewisliga beskyllningen». Ar 1762
klagar Gävlekollegiet över Hudiksvallselevernas kunskaper. Tyvärr
medger ej utrymmet att närmare redogöra för striden. Ett dylikt
utslag av konkurrens mellan läroverk i olika städer, var nog ej
något alldeles enastående för förhållandet mellan Hudiksvall och
Gävle utan torde ha förekommit också på andra håll under
1600-och 1700-talen, ja, långt senare. Saken skulle vara förtjänt av
en allmän undersökning, som säkert skulle lämna trevliga bidrag
till den svenska skolhistorien.
Om skollokalernas beskaffenhet lämnas i ett flertal fall föga
uppbyggliga underrättelser. Det talas om »livsfarligt, oreparerat
skolhus» om »ramlande skoltak». »Taket ramlar. Väggen viker.
Inspector bekymmer har», sätter Hall som rubrik till en skrivelse
från 1712 i hithörande frågor. Det tyckes ha varit särskilt illa
ställt i början av 1700-talet. Från åren 1709 till 1712
föreligga åtskilliga skrivelser rörande skolbyggnadernas bristfällighet. -—
Rektor Broman redogör för läroverksbyggen 1718-—1723 och
skildrar de ryska härjningarna 1721. Ett nytt skolhus, som
uppförts 1719 fick ej länge bestå: »1721 klockan 2 om nattena
emellan d. 22 och 23 maj, blef thenne Schola med hela Staden
i aska lagder af fienden Ryssens bränande.» Så lyder rektor
Bromans korta notis i läroverksmatrikeln om den ödesdigra
olyckan, som övergick staden och dess nya skolhus, »thetta
härliga och mycket zirliga huset, hwars like knapast war att finnas
när omkring». — Men vi kunna icke fortsätta med att referera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
