Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Rolf Hillman: Friare arbetsformer på gymnasiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 2 O
ROLF HILLMAN
pojkarna på egen hand. Efter en grundlig introduktion i den
gustavianska tidens kulturella miljö och viktigaste strömningar
kan man ge studiet av de enskilda författarna en friare form.
Först går jag igenom litteraturhistoriens framställning, gör
påpekanden och strykningar. Så lämnar jag uppgift på lämplig
litteratur i biblioteket för de särskilt intresserade. När det gäller
större eller mera svårlästa arbeten ger jag noggrannare
uppgifter, sidor och kapitel, om vad de äger förutsättningar att kunna
smälta och få behållning av. Någon gång hänvisas hela klassen
till någon framställning utanför läroboken. Det viktigaste är ju
emellertid själva litteraturläsningen. Vi använder
Montelin-Bergs antologi, som i likhet med andra antologier är
språkligt väl kommenterad. Det är därför bara ett och annat ställe,
där uppfattningen av själva det språkliga uttrycket kan bereda
eleverna svårighet. Eleven vet, att ett oeftergivligt krav är att
han vet vad han läser. Han kan missuppfatta texten, men han
måste ha en uppfattning om vad han läser, d. v. s. vara
uppmärksam även i detalj. Emellertid reder sig inte en
genomsnittsgymnasist med dessa allmänt formulerade krav på hur man ska
läsa. Det är nödvändigt att ge ledfrågor för läsebokens urval,
som varje elev, med eller utan hjälp, måste sätta sig in i.
Ett par exempel på sådana ledfrågor till ett par
Kellgrens-dikter :
Mina löjen: Vilka är utsatta för Kellgrens löje? Vad kritiseras
hos de olika kategorierna? Vad är typiskt för upplysningstiden
i denna kritik och i denna form av kritik?
Man äger ej snille jör det man är galen: Anledningen till
dikten? Vad riktar sig angreppet mot? Typiska upplysningsdrag?
Vari ligger skillnaden i kritikens art mellan Mina löjen och Man
äger ej snille?
Man gör klart för eleverna, att detta riktar uppmärksamheten
på vissa saker, men inte är katekesfrågor som man vill ha
stereotypa svar på.
Så får då eleverna ett visst antal lektioner till förfogande för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
