- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sjuttiofjärde årgången. 1938 /
272

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9-10 - Svante Bohman: Till frågan om minnets struktur och utveckling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

272

SVANTE BOHMAN

kunna vi förmoda, att minnet för färgade bilder fr. o. m. 15 år
icke är större än minnet för tecknade bilder. Psykologiskt sett
beror detta förhållande på att minnet efter puberteten hastigt
förändras i riktning mot ett allt abstraktare föreställningsliv.1 Vi
få allt svårare för att minnas färger och detaljer hos de
föremål vi sett.

Minnet för lästa och hörda namn är avsevärt större hos
flickor än hos gossar. Dessa minnestyper utvecklas lineärt hos
de senare upp till 13 år och fortsätter kanske sedan på samma
sätt.2 Flickorna uppvisa en hastigare utveckling och nå redan vid
10- och 11-åren en »platå», som varar fram till puberteten, då
utvecklingen fortsätter. Märkligt är flickornas mycket goda
minne för hörda namn. Hos båda könen synes minnet för namn,
i synnerhet fram till 13 år för hörda namn, växa sig lika starkt
som minnet för bilder. Fr. o. m. puberteten tycks minnet för
namn t. o. m. överväga. Detta sammanhänger antagligen med
minnets förändring från åskådligt till övervägande abstrakt
föreställningsliv. Då associeras nämligen de hörda eller lästa namnen
med de sakföreställningar, de uppväcka, betydligt starkare än
tidigare, en association, som naturligtvis kan verka effektivare vid
reproduktion än minnesbilden av en detalj fattig varseblivning.

Ett känt faktum i psykologin är flickornas större minne för
färger. Deras minne för färgade bilder är som synes avsevärt
bättre än gossarnas. Minnet för tecknade bilder är däremot något
sämre hos flickorna, vilket antagligen beror på deras bättre sinne
för färgade bilder. Det senare kan nämligen ha medfört ett större
intresse för sistnämnda objekt. Före 1 o-åren, innan flickornas
färgsinne börjat utveckla sig, tycks deras minne för tecknade
bilder betecknande nog vara bättre än gossarnas. Sedan blir
förutnämnda sänka i utvecklingen av minnet för tecknade bilder både

1 Se t. ex. min uppsats över det abstrakta tänkandets utveckling
efter puberteten, Ped. tidskr. 1937.

2 Enligt Burt, Mental and scholastic ferds, 1922, s. 322, växer
intresset för språket även efter 13 åren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:56:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1938/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free