Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Albert Wiberg: Carl Ulric Broocmans projekterade realskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 ALBERT WIBERG
haft någon kännedom om förslaget.7 1 varje fall nämner hon
det icke. Först Hugo Hernlund omnämner detsamma i sin
artikel om Broocman i Nordisk Familjeboks 2: dra upplaga.8
Han säger nämligen därT att Broocman 1806 uppgjort »en
plan till ’en offentlig stadsskola i Stockholm för bemedlade
mäns söner’, en s. k. realskola» och tillägger: »denna plan synes
hafva strandat under cirkulationen bland medlemmarna af
Stockholms stads konsistorium, hvars utlåtande kanslersgillet
infordrat». Av allt att döma har Hernlund gjort efterforskningar efter
»planen» men icke lyckats finna den, varför han antagit att den
blivit kvar och förkommit hos någon av konsistoriets ledamöter.9
Även Karl Nordlund har i ett par undersökningar behandlat
Broocmans realskoleidéer men låtsas därvid alls icke om att
Broocmans tidigaste realskoleprojekt är just det från år 1806.
Både i sitt arbete om de svenska gymnasiernas historia10 och i
sin biografi över Broocman i Svenskt biografiskt lexikon11
grundar han sitt resonemang om Broocmans realskoleplaner i
huvudsak på uttalandena i Magasin för Föräldrar och Lärare (1810—
1812) och i Silverstolpes Försök till en Framställning af
Allmänna Läroverkets närvarande Tillstånd i Sverige.12 Senast har
7 Eurén, Elisabet, Carl Ulric Broocmån; Ett biografiskt utkast:
Ver-dandi 1894, sid. 39—72.
8 Nordisk Familjebok, 2:dra uppl. Bd IV, Stockholm 1905 s. v.
Broocman.
9 Det är typiskt för Hernlunds ärliga forskningsmetod detta, att
hederligt redovisa icke blott vad han visste och konstaterat utan även vad
han icke vunnit klarhet i. Ett sådant direkt påpekande av luckorna i
källmaterialet för forskningen framåt! Hernlunds kunskap om
realskoleplanen torde härröra sig från meddelandena om den i de ovan anförda
utdragen ur kanslersgillets och Stockholmskonsistoriets protokoll.
10 Nordlund, K., Översikt av de svenska gymnasiernas historia intill
år 1820, Stockholm 1914, sid. 50 ff.
11 Svenskt Biografiskt Lexikon, Bd VI, Stockholm 1926, sid. 426 ff.
särskilt sid. 431 f. Nordlund nämner överhuvud taget icke Broocmans
plan av 1806, sålunda icke heller i källförteckningen. Att han dock vetat
av dess existens är säkert.
12 Stockholm 1813. Jfr ÅSU, serievol. 18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
