Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Anmälningar och recensioner - Adolf Söderlund: Carita Hassler-Göransson. Det primära ordförrådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 O
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
Anmälningar och recensioner.
Carita-Hassler-Göransson: Det primära ordförrådet och
rättstavningsundervisningen. 4 uppl. A.-B. Seelig & C:o, Stockholm.
Pris häft. kr. o: 90.
Frekvensundersökningar på ordförråd äro snart lika moderna som
intelligensmätningar. Båda kunna ha stort värde, både vetenskapligt
och praktiskt. Men båda ha en tendens till ensidighet, vilket lätt leder
till, såsom nog fallet är med rättstavning byggd på frekvensstudier,
att andra och kanske viktigare sidor av det pedagogiska spörsmålet
— här undervisningen i rättskrivning — bli försummade. Jag har
många gånger haft tillfälle uppvisa, att rättskrivning i hög grad beror
på insikter i ordbildnings- och ordböjningslära. I mina
»Arbetsöv-ningar i rättskrivning» har jag också anvisat praktiska och effektiva
vägar för undervisning, som tar hänsyn till olika sidor av det
språkpedagogiska problemet.
För egen del har jag mycket svårt att uppfatta värdet i dessa
frekvensundersökningar rörande de vanligaste orden, t. ex.
och, jag, i, på, är, att, som o. s. v. Om undersökningen hade gällt
»misstänkta» ord, sådana som sägas förekomma huvudsakligen i de
gamla rättskrivningslärorna, hade, jag haft lättare att inse värdet ur
undervisningssynpunkt. Då hade man vetat, vilka ord som icke
behöva inläras.
Inte heller kan jag förstå, varför endast en viss böjningsform av
ordet upptas i ordlistan i stället för ordets grundform jämte
böjningsformer — och helst vanliga avledningar. Enligt anvisningarna för
undervisningen skola ju alla ord böjas och sättas in i meningar.
Då jag själv många gånger rekommenderat lärare i olika ämnen
att söka få fram standardkrav för varje åldersklass, måste jag givetvis
uppskatta denna sida hos frekvens-metoden. Det kan bli en effektiv
sporre för eleverna att sträva efter normalresultat för varje läsår,
varje termin och — kanske — varje lektion.
De exempel på stavfel, som begåtts i gymnasiet, bli inte bättre
inlärda, därför att man känner till deras frekvens. De äro just typiska
exempel på hur illa det kan gå, när rättskrivningsundervisaren
försummat att lära sina elever elementa av svensk ordbildning och
därmed intimt sammanhängande skrivsätt.
Utan att på något sätt vilja underskatta Carita Hassler-Göranssons
undersökningar måste jag dock i detta sammanhang varna för vår
tids epidemiska statistikraseri. Adolf Söderlund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
