Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2-3 - Anders Grade: Några reflexioner med anledning av en nyutkommen dansk lärobok i allmän historia för gymnasiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
ANDERS GRADE
Ingen bestrider, att det kan innebära fördelar att på detta
sätt sammanföra det ekonomiska och sociala stoffet från en hel
tidsperiod till sådana översikter som de här anförda. Men det
kan också medföra olägenheter att, som här skett, rycka ut
sakerna ur det egentliga tidssammanhanget och sammanföra
dem enligt andra grunder. Sålunda borde det vara naturligare
att behandla Englands och Frankrikes kolonier i samband med
dessa länders politiska historia och i kronologisk ordning.
Likaledes torde många föredraga att få den fylligare framställningen
av merkantilsystemet knuten till Colbert i kapitlet om Ludvig
XIV. Med den av Holt använda ordningen följer behovet av
ständiga hänvisningar till inlednings- och
avslutningsöversikterna. Ett annat exempel! Krigsväsendet under tiden 1500—
1750 behandlas i en särskild avdelning i slutet av boken,
vilket bl. a. leder till att stora armadans undergång berättas först
å sidan 199, medan det politiska sammanhanget omtalas femtio
sidor tidigare! Nog förefaller det för övrigt vara mera
lämpligt att, såsom skett i Falk—Jacobson, behandla krigsväsendets
utveckling i anslutning till Trettioåriga kriget och till Ludvig
XIV. Flottans förändringar åter ha sin naturliga plats i
Hollands historia under 1600- och Englands under 1700-talet. Det
förefaller också ganska egendomligt att utsöndra Versailles med
dess barock från Ludvig XIV:s historia och behandla det i
en slutöversikt om Byggnads-, målar- och bildhuggarkonst.
Då olika grenar av historien på detta sätt liksom renodlas
var för sig i särskilda kapitel, uppstår gärna faran, att det
historiska sammanhanget upplöses och innehållet förflackas. Detta
kan man ej undgå att iakttaga i Holts lärobok beträffande
perioden 1500—1750. Här medverkar den omständigheten, att
den politiska historien skildras land för land genom hela
perioden. — En jämförelse visar, att de i våra läroböcker sedan
gammalt använda underperioderna Reformationstiden, Ludvig
XIV:s tidevarv och Sjuttonhundratalet säkerligen fylla ett
ingalunda oviktigt ändamål, nämligen det att samla skildringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
