Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2-3 - Carita Hassler-Göransson: Till frågan om rättskrivning och ordfrekvens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
CARITA HASSLER-GÖRANSSON
överallt. Min förteckning över språkets 1,000 vanligaste ord
upptar dels de ord, som jag funnit vanliga i all text, och dels
sådana ord, som har hög frekvens i de stilarter, som kommer
barnens eget skriftspråk nära.
Det är riktigt, såsom T. påstår, att språkets vanligaste ord till
största delen utgöres av s. k. funktionsord. Barnen kan
emellertid inte undgå att använda dessa funktionsord i sin skriftliga
produktion, och de behöver därför i första hand kunna stava
just dem. Det kan ej ligga något pedagogiskt oriktigt i att lära
eleverna dessa ords stavning, men naturligtvis kan inlärandet
härav ske på ett oriktigt sätt. T. talar om »meningslösa
abstraktioner» och »mekaniskt och ofta. själsdödande inpluggande av
glosor». Något sådant behöver emellertid ej förekomma mer vid
denna typ av rättskrivningsundervisning än vid någon annan,
och om så sker, är undervisningsmetoden felaktig. Som T. själv
framhållit, är det ju icke fråga om någon ny metod.
Substantiven, som är de egentliga bärarna av idéinnehållet,
intar en säregen ställning i frekvenshänseende. De utgör i
allmänhet något över hälften av alla olika ord i ett material, men av de
löpande orden utgör de endast en mindre del. Det finns m. a. o.
många olika substantiv, men de tillhör i regel ej språkets
vanligaste ord. Deras frekvenssiffror är dessutom i högre grad än
övriga ordklassers beroende av materialet. Ordet »order» är
t. ex. i Melins affärsbrev det näst »kronor» vanligaste
substantivet med frekvenssiffran 388 på 100,000 löpande ord; i mina
undersökningar 1 och 3, vardera på 100,000 1. ord, förekommer
detta ord ej en enda gång. Att det medeltal, som genom olika
undersökningar erhålles i fråga om sådana ord, har mycket liten
betydelse, erkännes gärna, och det har ej heller varit avgörande
för vederbörande ords införande i stavningslistan. —
Substantivens stora antal och utpräglade beroende av materialet gör, att
man i en stavningslista ej kan få med alla substantiv, som kan
behövas i det praktiska livets skriftspråk. En grupp individer
behöver kanske »harv» och »spilta», en annan »köl» och »reling»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
