Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4-5 - Nils Eriksson: Synpunkter på lärarutbildningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io8
NILS ERIKSSON
icke undergått. Man kan tryggt påstå, att nu gällande
bestämmelser för denna del av lärarutbildningen äro principiellt sett
oförändrade sedan 1875.
Med hänsyn särskilt till de avsevärda förändringar i
skolarbetet, som blivit en följd av de senaste stora reformerna, kan
man därför icke finna det egendomligt, att starka krav på
om-ändring av lärarutbildningen höjts. Man har för övrigt länge
kämpat för att åstadkomma en dylik reform, och under de
senaste årtiondena har arbetet härpå varit mycket intensivt.
Missnöjet med de nuvarande anordningarna har icke varit minst hos
lärarna och läraraspiranterna själva. Mycket berättigat har
legat i kritiken, och man torde kunna antaga, att tiden nu är
mogen för en omläggning av de blivande lärarnas praktiska
förberedelse för sitt yrke. De 1936 tillkallade
lärarutbildningssakkunniga ha också nyligen framlagt sitt betänkande med förslag
härtill.
Ett viktigt steg i riktning mot en förbättring av de nu
rådande förhållandena har därmed tagits. Trots det mycket stora
värde man måste tillmäta denna utredning, och den
måttfullhet de sakkunniga iakttagit, äro dock flera av de föreslagna
åtgärderna sådana, att de inbjuda till kritik eller i varje fall måste
framkalla stor betänksamhet. Jag åsyftar med detta icke
resonemanget om utbildningen av övningslärare eller om högre
lärarinneseminariet och ämneslärarinneinstitutionen. I dessa
hänseenden kan man i stort sett instämma med de sakkunniga. Om
behovet av ett psykologisk-pedagogiskt institut kan väl
knappast heller råda mer än en mening. Ett intimare samarbete
mellan psykologisk-pedagogisk forskning och praktisk
pedagogisk verksamhet skulle otvivelaktigt kunna medföra många stora
fördelar, och upprättandet av nyssnämnda institut i samband
med en försöksskola är ett förslag, som man måste hoppas
skall vinna allmänt bifall. Institutets betydelse skulle
emellertid enligt min mening väsentligt ökas och dess verksamhet bli
av större värde, om de synpunkter, som kommit till uttryck i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>