Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4-5 - Nils Eriksson: Synpunkter på lärarutbildningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io8
NILS ERIKSSON
gränsa redan själva tillträdet till de teoretiska studierna för
ämbetsexamen och låta urvalet ske efter studentbetygen. En
svårighet uppkommer emellertid då vid fördelningen av
studenterna på de olika universiteten och högskolorna. Med
hänsyn bl. a. till den önskvärda rörelsefriheten, när det gäller
akademiska studier, är det icke lämpligt att, som de sakkunniga
tänkt sig, fördela antalet proportionellt på de olika akademiska
läroanstalterna. Vid universiteten och de allmänna högskolorna
är vidare en reglering av tillströmningen med hänsyn till
landets behov av yrkesutbildad arbetskraft något hittills okänt. Att
införa något sådant enbart för den väg, som leder till
lärarkompetens, måste därför te sig betänkligt. En på förhand gjord
gradering av studenterna inom en och samma fakultet är kanske
icke heller i alla avseenden lämplig. Skall en dylik spärr komma
till stånd, bör det ske i samband med införande av kvalificerade
betyg som förutsättning för universitetsstudier överhuvud taget.
För min del anser jag emellertid, att initiativet till en sådan
åtgärd, om den anses behövlig, bör komma från universitetshålL
På grund härav och även med anledning av att
studentbetygen kanske ibland icke ensamma utgöra en alldeles rättvisande
måttstock, bör man taga under övervägande att förskjuta
spärren för lärarbanan framåt i tiden till ett senare
utbildningsmoment. En spärr, som grundar sig på hänsyn till
platsutrymmet vid de läroanstalter, där utbildningen meddelas, är icke okänd
vid universiteten. Tillströmningen inom medicinska fakulteten
regleras ju på detta sätt. En sådan anordning skulle också
vara motiverad beträffande dem, som studera för lärarbanan.
För filosofisk ämbetsexamen skulle enligt förslaget erfordras
icke blott studier i respektive kunskapsämnen utan också
genomgående av tre särskilda kurser, nämligen i talteknik i den mån
aspiranterna icke äga tillfredsställande färdighet däri, svenska
språkets behandling och uppfostringspsykologi. Vad de
sakkunniga anfört som motivering för dem, är i allra högsta grad
be-aktansvärt. Det är icke många yrkesutövare, som i så hög grad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
