Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4-5 - Nils Eriksson: Synpunkter på lärarutbildningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io8
NILS ERIKSSON
finna sig själva och veta i allmänhet, vad de vilja ägna sig åt.
Därför har man större garantier för att de, som då, fullt
medvetna om den spärranordning, som finns, besluta sig för
lärar-banan, göra det av verkligt intresse för sin blivande uppgift.
Spärren skulle, såsom jag tänkt mig den, fungera så, att den,
som fullföljde sina studier så långt, att ett deltagande i den
första av dessa kurser, som böra genomgås i den inbördes
ordning de sakkunniga föreslagit, blev aktuellt, men på grund av
för stark konkurrens icke kunde komma med på den, finge
vänta till nästa gång kursen anordnas, och naturligtvis begagna
väntetiden till att ytterligare öka sin kompetens. Skulle han
finna det omöjligt att inom rimlig tid komma med bland
deltagarna, finge han t. ex. avlägga fil. kand.-examen och söka sig
in på någon annan bana. Hans föregående studier vore
givetvis icke förspillda utan bleve honom till gagn på hans nya
verksamhetsfält. Han skulle åtminstone i allmänhet icke heller ha
hunnit bli för gammal för att inrikta sig på en annan framtida
uppgift, varför barmhärtighetsskäl icke tala starkare mot denna
än mot varje annan form av spärr. Det är för övrigt troligt,
att de fall, där en definitiv eller alltför långvarig utestängning
från kurserna skulle ifrågakomma, icke bleve särskilt talrika. I
allmänhet komme nog den studerande själv att, innan han
hunnit så långt, inse sina små möjligheter och förr övergå till
annat yrke. På detta sätt skulle man få in på lärarbanan icke bara
de kunnigaste aspiranterna utan förmodligen även, så långt det
är möjligt, intresserade personer, då man väl, som sagt, kan
våga antaga, att de, som sakna det rätta intresset icke heller
skola vilja riskera att bli definitivt hejdade vid spärren utan
snarare skola föredraga att försöka taga sig fram på andra vägar.
Principen skulle med dessa anordningar vara i stort sett
densamma, som för närvarande gäller för de propedeutiska
kurserna för med. lic.-examen, där endast ett begränsat antal
medicine kandidater, vilka ju icke heller ha en examen, som i och
för sig berättigar till utövande av något yrke, mottagas varje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
