- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sjuttiofemte årgången. 1939 /
134

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4-5 - C. E. Sjöstedt: Logikundervisningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

134

C. E. SJÖSTEDT

naturen eller om gångna tiders kultur, men de ha icke någon
nämnvärd kännedom om det mänskliga själslivet. De behärska
ett ofta omfattande och krävande tankematerial, men de veta
föga om principerna för dettas byggnad. De veta rätt ingående
besked 0111 politiska, religiösa och litterära strömningar från olika
tider, men om de stora filosofernas tankar, som ofta haft ett
avgörande inflytande på dessa strömningar, ha de endast ytlig
kännedom.

Det finns också speciella skäl för att var och en av de nämnda
delarna av filosofien skall bli obligatorisk. Om jag nu
inskränker mig till logiken, så har jag vid matematikundervisningen lagt
märke till, vilka ogynnsamma konsekvenser det fört med sig,
att lärjungarna icke läst logik. Kunskap om hur en definition
eller en logisk division bör vara beskaffad, är av icke obetydlig
vikt, liksom också kunskapen om hur en logiskt riktig
slutledning är byggd och hur ett felslut vanligen är beskaffat. Nutidens
gymnasister i de högsta ringarna göra sig stundom skyldiga
till felaktigheter i matematik, som knappast torde ha förekommit
på den tid, då logikstudiet var obligatoriskt. Jag har hört
representanter för andra skolämnen ge uttryck åt liknande
erfarenheter.

Då logikstudiet är på tal, framhäves ofta, att man icke lär sig
tänka genom att studera logik. Och det är sant. Men därav
drager man sedan den felaktiga slutsatsen, att det skulle vara
onödigt för tänkandet att ha kunskap i logik.

Man kunde anse, att det sagda är så självklart, att det är
egendomligt, att logiken slopades som obligatoriskt ämne i 1928
års läroverksstadga. Anledningen torde åtminstone delvis vara
att söka i det mindre givande sätt, på vilket logikundervisningen
förr ofta bedrevs. Man lade alltför stor vikt vid det formella,
varigenom logiken kom att på visst sätt isoleras från övriga
ämnen. Vidare fästes för stor vikt vid en mängd tämligen
betydelselösa detaljer och en omfattande fackterminologi.
Logiken kom på så sätt att framstå som ett självändamål. Och det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:56:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1939/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free