Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Harald Bergström: Matematikundervisningen i danska gymnasier - och svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
HARALD BERGSTRÖM
användes för att lösa den binomiska ekvationen.
Andra-gradsekvationen behandlas särskilt.
Kapitel VIII ägnas åt allmänna polynom och algebraiska
ekvationer. Det sista kapitlet (70 sidor) behandlar
stereome-trien synnerligen utförligt, vilket är möjligt med de
hjälpmedel, som nu stå till buds. Särskilt angelägna äro
författarna om, att elevernas åskådliga tänkande uppövas. Över
150 tydliga figurer äro till stor hjälp för förståelsen av
satserna. Här behandlas även grunderna av den sfäriska
geometrien och sfäriska trigonometrien samt kägelsnitten.
Av det ovanstående sammandraget, som jag stundom gjort
detaljerat för att visa, hur strängt undersökningarna äro
genomförda, men som ingalunda gör arbetet full rättvisa, torde
dock framgå, att boken måste hänföra varje matematiker.
Jag anser mig icke kompetent att bedöma detta verks
pedagogiska förtjänster och fel, men om en kristallklar
framställning räknas som god pedagogik, fyller den mycket höga
anspråk även i detta avseende. Författarna ha givetvis haft
förebilder. Mycket av stoffet torde vara direkt hämtat ur
Bohr og Mollerup, Matematisk Analyse (hektograferad
upplaga). Kanske även de la Vallée Poussin ibland fått stå
mönster. Med så höga förebilder måste ju något förstklassigt
åstadkommas.
Det bör betonas, att boken är en lärobok och en lärobok
i matematik. För att exemplifiera satserna förekomma
exempel mycket rikligt, dock i regel försedda med lösningar. I
de svenska skolorna finnes ingen som helst motsvarighet till
detta verk. Vi ha läroböcker i många grenar av
matematiken — algebra, funktionsteori, trigonometri och vad de nu
allt heta —. Men det finnes ingen lärobok, som sammanför
alla dessa områden, vilket dock åtminstone på lågstadiet vore
önskvärt, så som de algebraiska, funktionsteoretiska och
geometriska metoderna gripa in i varandra. En annan sak är,
att våra skolböcker tendera att bli rena exempelsamlingar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>