Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Sten Lagerström: Vad stava vi i allmänhet fel på?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAD STAVA VI I ALLMÄNHET FEL PÅ?
177
förrän clet behärskas. För den skull, har författarinnan genom
omfattande frekvensundersökningar sökt fastställa en ordlista,
som skall omfatta språkets vanligaste ord, och som således i
första hand bör inläras. Även 0111 ett sådant resonemang kan
ha starkt fog för sig, kan man dock fråga sig, om det är lämpligt
att först ägna mycken tid åt inlärandet av våra vanligaste ords
stavning och först när dessa väl behärskas, övergå till ovanligare
ord, ty just i en hög frekvenssiffra ligger ju på sätt och vis en
garanti för att vederbörande ord kommer att under skoltiden
ständigt övas och slutligen inläras. Det kan i stället synas
befogat, att redan på ett tidigt stadium börja öva de något
ovanligare men för varje svensk dock behövliga orden och ej hopa
dessa mot slutet av skoltiden. Ty annars kommer man kanhända
tvärtemot de intentioner, som väglett dessa
frekvensundersökningar, att i alla fall hårt belasta minnet med ett koncentrat av
mindre vanliga och således mindre ofta övade ord i de sista
klasserna. Vad som däremot alla naturligtvis måste vara ense om
är, att det är fullkomligt olämpligt att slita med verkligt
ovanliga och sällan behövliga ord som dalkjusa, charabang
och r a m m. För att ur denna synpunkt kunna kritiskt bedöma
materialet i de rättskrivningsläror, som användas, har
Hassler-Göranssons frekvensundersökningar den största betydelse.
För den som vill söka begränsa stoffet vid
rättskrivningsundervisningen, vore det till stor nytta att känna till inte bara
ordens utan också stavfelens frekvens. Det skulle vara
värdefullt att få belägg för vilka ord eller ordgrupper och vilka ljud,
som särskilt ofta bereda svårigheter och således särskilt behöva
övning. Var och en har på känn, att stavningen av somliga ord
med största lätthet inläres, medan andra ord med andra ljud
åter och åter ge anledning till fel, som skulle kunna minskas,
om man kunde bli i stånd att isolera de särskilda svårigheterna
för att ägna dem speciell uppmärksamhet och träning. En
mycket stor procent av orden i Hassler-Göranssons ordlistor torde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
