Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Anmälningar och recensioner - Walter Fevrell: Wilhelm Helle. Ungdom på nya vägar - Walter Fevrell: Charlotte Bühler. Utvecklingspsykologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
som verka hos denna ungdom. Dess ökade frihet utesluter
emellertid ingalunda, att den äldre generationen alltjämt äger sitt stora
uppfostraransvar. De äldre ha städse att föregå ungdomen med goda
exempel, att skänka densamma sin ledning och stödet av sin
livserfarenhet och mognade kraft. Ett gott och lyckosamt kulturarbete
måste förutsätta alla parters, och då även de olika generationernas
målmedvetna samverkan.
Helles här anmälda, sakligt vederhäftiga och politiskt neutrala
bok innehåller en varmhjärtad vädjan till de båda parterna att rätt
behjärta sitt utomordentliga ansvar för framtidens danande. Såsom
i bästa mening aktuell rekommenderas den varmt till alla för vårt
folk och vår befolkningsfråga intresserade.
Walter Fevrell.
Charlotte Biihler: Utvecklingspsykologi. Åhlén & Söners
Förlag, Stockholm 1938. Kr. 5: 50.
Det stora psykologiska forskningsintresset, som utmärker vår tid,
har resulterat även i en mångfald olika psykologiska skolor med
sinsemellan ganska olika arbetshypoteser, terminologi och framställning.
Om man beaktar tidsföljden, kunna emellertid urskiljas två
psykologiska huvudformer. Tidigare framträdde en psykologi, som kan
benämnas »upplevelsepsykologien». Denna använde som studiemedel
väsentligen »introspectionen», men kom därigenom ofta att i stor
utsträckning begränsa sig till det egna själslivet och få en viss
subjektiv karaktär.
En senare psykologi åter går under namn av
»beteendepsykologien». Denna kräver främst ett iakttagande av själslivets yttringar,
av det mänskliga beteendet och äger därmed ett för alla tillgängligt
och gemensamt studieobjekt och vinner med detta en mer objektiv
karaktär. Dess ytterlighetsform är den tidigare med mycket buller
framträdande »behaviorismen», som så helt ville begränsa sig till
studiet av beteendet, att den rent av förnekade introspectionens
berättigande, i det denna betraktades som subjektiv och därmed
ovetenskaplig. Gentemot denna behaviorismens ensidiga och överdrivna
uppfattning kan psykoanalysen sägas innebära en gensaga, då den
vill, att (den sjuka) individen (och med honom psykoanalytikern)
skall få en till grunden gående inblick i själslivet för att så upptäcka
och avreagera det undanträngda komplex, som vållat den nervösa
sjukligheten, och därigenom, om möjligt, vinna bot. En
sammanställning av upplevelse- och beteendepsykologierna ter sig numera
som det enda ändamålsenliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
