Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Anmälningar och recensioner - Walter Fevrell: Charlotte Bühler. Utvecklingspsykologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
tiska uppfostringsåtgärder. Man fastställer liksom en biologisk
utvecklingslag, i det att företeelserna städse följa i lagbunden ordning,
varvid aldrig något stadium överhoppas. Varken ras, nationalitet,
familjetillhörighet eller något annat åstadkommer ändring häri. Som
ett enkelt exempel härpå må anges en detalj i det lilla barnets
utveckling: Det ligger först, lär sig sedan att sitta och till sist att gå.
Men utom de utvecklingsföreteelser, man funnit hos alla barn,
finnas även olika egenskaper hos skilda individer, och dessa
individuella egenskaper bero dels av skilda anlag, och dels av olika
miljöpåverkan. Någon fullständig kännedom om, vilka av dessa som äro
medfödda, och vilka förvärvade, har ännu ingalunda vunnits. Dock
kan det 110g räknas med, att vissa temperaments- och
begåvningsskillnader liksom även olika sociala inställningar äro medfödda
(Ad-ler har alltså icke rätt, då han menar, att den sociala inställningen
är helt förvärvad genom miljöpåverkan). Alla de individuellt olika
egenskaperna kallas emellertid för »karaktärologiska». Det vore nu
mycket värdefullt att veta, om ett barns beteende berodde av dess
allmänna utvecklingsstadium eller av dess karaktärologiska
egenskaper, men att fastställa detta mäktar forskningen ännu icke.
Wienskolans systematiska observationer ha utsträckts även till hela
den miljö, i vilken barnet lever, det hem eller den anstalt, varest det
fostras, m. m.
Utvecklingspsykologien behandlar emellertid, såsom redan
framhållits, icke blott barn- och ungdomstiden, utan även hela
människolivet, och i båda dessa utvecklingsserier urskiljas fem olika perioder,
i vilka utvecklingsgången alltid går från något subjektivt till något
objektivt, från behov till plikt, från en lek, i vilken där är fråga
blott om övning av den egna kraften, till ett arbete, ett livsverk, i
vilket resultatet främst avses.
För att väcka intresse för att taga kännedom om Charlotte
Biih-lers synnerligen beaktansvärda arbete, må här ytterligare
karakteriseras de fem utvecklingsperioderna under barn- och ungdomstiden:
1) Den första perioden (till första levnadsårets slut).
Barnet är nu helt självupptaget och blir först långsamt mottagligt
för intryck utifrån. Dess rörelser ske för dessas egen skull, det
gäller blott övning, intet yttre resultat avses. Vid 1 års ålder har
barnet i regel nått ett tillsånd av harmoni med en positiv, vänlig
inställning till människorna i omgivningen.
2) Den andra perioden (2—4 levnadsåren).
Efter det avslutade första levnadsåret inträder ofta, vad man
kallar barnets »trotsperiod». Trotset sammanhänger med att barnet nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
