Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8-9 - Adolf Söderlund: Nyare litteratur i samhällslära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
ADOLF SÖDERLUND
ovanifrån» samt att »riksdagen genom sin utveckling påverkat
de landskapliga representationerna». Fortsättningen
riksständernas verksamhet fram till 1634 skildras av prof. Nils Ahnlund.
I en hel rad uppsatser får man sedan lära känna alla växlande
former av folkligt deltagande i rikets försvar, i lokal självstyrelse
och riksvårdande angelägenheter fram till arbetarklassens
insatser under de senaste femtio åren.
I slutuppsatsen — »Den svenska folkstaten» — formar prof.
Herlitz en monumental teckning av svenskt samhällsliv, där
följande drag starkast betonas: allt skall ske inom lagens gränser;
alla skola vara solidariska medborgare och arbeta i
»gemenskapens heliga anda»; alla ha frihet att framföra önskemål, deltaga i
utredning och påverka beslut. Nutidsskildringen förefaller mig
att vara en väl stark skönmålning av det s. k. »folkhemmet
Sverige». När det sålunda försäkras, att vi själva få välja våra
präster och domare, att »myndigheternas verksamhet försiggå i
offentlighetens fulla ljus», att »regeringsmakten icke utövas av
allsmäktiga ministrar» m. m. i samma stil, då måste jag ställa mig
undrande. Jag undrar, om prof. Herlitz egentligen menar något
helt annat, nämligen att det borde vara så eller att det kanske
en gång skall bli så. Riktigheten i denna förmodan kan möjligen
bestyrkas av slutorden: »Meningen med de skildringar ur vår
självstyrelses öden, som här lagts fram, har framför allt varit att
mana till medborgerligt intresse, till den levande samkänsla, som
en folkstat icke kan avvara hos sina medborgare.»
Lektor Edvard Thermaenius har sammanställt en historisk
läsebok för gymnasier och jämställda läroanstalter. »Syftet har
varit», säger utgivaren, »att belysa icke blott en följd av viktiga
tilldragelser och händelseförlopp i vår politiska historia utan även
landets och folkets materiella och andliga utveckling.»
Även om valet av texter begränsats att omfatta endast tiden
efter 1809, så förstår man, att en läsebok på något över 200 sidor
blott kan bjuda på en ganska bristfällig belysning av den svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
