Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Harald Wallin: Arbetsbelastningen i de allmänna läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETSBELASTNINGEN I DE ALLMÄNNA LÄROVERKEN 28/
de av professor Axel Key år 1885 beräknade behövliga sovtiderna
för skolbarn.
Det hade varit av intresse, att de inkomna svaren på frågan
om antalet biografbesök blivit anförda i undersökningen. En
utredning om skolungdomens tobaksrökning hade också varit på
sin plats i denna undersökning.
Underbetyg, ferieläsning och kvarsittning.
D:r Herlitz har satt fingret på en öm punkt, då han tagit upp
ovanstående frågor till behandling. För skolfolk äro de av
honom anförda förhållandena ingen överraskning. Det är gamla
kända saker, som man tyvärr ej lyckats bemästra.
Underbetygsfrekvensen höstterminen 1937 (enligt d:r Herlitz)
framgår av följande tabell:
antal underbetyg gossläroverken samläroverken
gossar flickor
ett..... . . . 20,1% 23,1 % 15,8 %
två..... . . . 10,6% 11,9 % 6,2 %
tre..... . . • 5,3% 5,3 % 1,5%
Klasserna 3 och 4 erbjuda de största svårigheterna, i det att
mer än en fjärdedel av alla gossarna i dessa klasser hade två
eller flera underbetyg. Största antalet underbetyg förekommer
i tyska, därnäst i matematik och engelska. Flickorna ha i regel
mindre antal underbetyg än gossarna. Det föreligger bestämda
skäl, säger d:r Herlitz, att närmare överväga orsakerna till den
höga underbetygsfrekvensen i realskolan och sedan försöka
vidtaga lämpliga åtgärder däremot.
Genom en approximativ överslagsberäkning kommer man till
att omkring 7 % av alla utdelade betyg i läroämnen vid de av
d:r Herlitz behandlade samläroverken äro underbetyg. Detta är
ju i och för sig icke någon särskilt hög siffra, men saken ter sig
annorlunda, då man ser de många underbetygen i skrivämnena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
