Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Harald Wallin: Arbetsbelastningen i de allmänna läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETSBELASTNINGEN I DE ALLMÄNNA LÄROVERKEN 28/
möjligheter att »läsa upp» sig genom lämpliga åtgärder borde
begränsas. Jämväl från medicinska utgångspunkter, säger d:r
Herlitz, framstår det som synnerligen angeläget, att elever, som
under flera på varandra följande läsår haft ett flertal underbetyg
i läsämnen, icke få tillfälle att pröva till högre klass vid början
av höstterminen. En bestämmelse i dylik riktning fanns i 1927
års läroverksstadga, men uteslöts i 1933 års stadga. Jag vill för
min del instämma i d:r Herlitz’ här uttalade önskemål. Genom
en del stickprov, som jag gjorde för några år sedan beträffande
underbetyg och flyttning, kom jag till den uppfattningen, att det
i stor utsträckning är samma lärjungar, som år efter år få
underbetyg än i det ena än i det andra ämnet. De läsa under
sommarferierna, släppas upp vid höstterminens början, ej sällan på
grund av allt för stor välvilja hos vederbörande lärare, börja det
nya läsåret i den nya klassen tröttkörda efter sommaren läsning
och kunna ej följa med. Vid terminens eller läsårets slut ha de
åter underbetyg. Här vore tydligen en kvarsittning, övergång
till annan utbildning eller till praktisk verksamhet synnerligen
önskvärd.
Slutligen må nämnas, att d:r Herlitz gjort en undersökning
även om förekomsten av extralektioner utanför hemmet under
terminerna. Han har därvid funnit, att extra lektioner oftast
tarvades i tyska, därnäst i matematik och engelska samt att
extra-läsningen var störst i realskolan. De i hithörande tabeller
meddelade siffrorna äro i och för sig anmärkningsvärt låga, särskilt
för samläroverken (1,9 % för gossarna och 0,4 % för flickorna).
Vid gossläroverken läste 4,7 % extra i tyska, 3,1 % i engelska
och 3,0 % i matematik. Enligt en av skolöverstyrelsen gjord
utredning omfattande samtliga allmänna läroverk förekom dylik
enskild undervisning mot ersättning i mycket större omfattning
vårterminen 1933 (19,6 %) och höstterminen samma år (8,9 %).
Privatlektioner tagas av en del lärjungar, emedan de en längre
ticl varit frånvarande från skolan på grund av sjukdom, av andra
på grund av svårighet att följa undervisningen eller på grund av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
