Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Harald Wallin: Arbetsbelastningen i de allmänna läroverken - Alf Nyman: Barn som teologer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETSBELASTNINGEN I DE ALLMÄNNA LÄROVERKEN 28/
möjligaste mån riktiga förutsättningar samt att den synnerligen
viktiga och svåra frågan om skolungdomens arbetsbörda blir
belyst även från läroverkens och deras uppgifts synpunkt.
Som resultat av de gjorda undersökningarna skulle jag vilja
framhålla följande. Den sammanlagda arbetstiden i skola och
hem å gymnasiet kan i genomsnitt knappast anses vara för lång,
särskilt då man tager hänsyn till arbetstiden för ungdom i
förvärvsarbete. Däremot torde antalet lektioner i veckan för
lärjungarna i realskolan lämpligen böra inskränkas till högst 36,
motsvarande 5 timmar och 15 minuters skolarbetstid per dag.
De lärjungar i pubertetsåldern, som äro i behov därav, böra
beredas tillfälle att genomgå en av klasserna på mellanstadiet på
två år. Morgonbön bör eventuellt hållas endast en eller två
dagar i veckan.
Det ofta påtalade jäktet i skolarbetet och den stora
underbetygsfrekvensen med därav följande läsning under
sommarferierna skulle kunna minskas dels genom en allmännare och
strängare tillämpning av läroverksstadgans föreskrifter och de
av skolöverstyrelsen utfärdade metodiska anvisningarna i fråga
om lärokursernas innehåll och behandling, dels genom
bortgall-ring av de lärjungar, som sakna nödiga förutsättningar för att
utan alltför stor påfrestning följa undervisningen. Därigenom
skulle också klassavdelningarna bli mindre, och skolarbetet skulle
för de övriga bliva mera effektivt och mindre ansträngande.
Barn som teologer.
Ett religionspedagogiskt dilemma.
Av Alf Nyman.
Är det överhuvud människotanken givet att fatta det
översinnliga? Eller förmänskligar den det ofrivilligt, i och med att den
förmenar sig gripa det? Blev den även i sina högsta ansträng-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>