Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Alf Nyman: Barn som teologer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 4
ALF NYMAN
andra. Hans på egna och andras barnenquéter fotade reform
-yrkanden bli därmed i mycket halvmesyrer och skenreformer.
Frånsett skräckteologien och skräckhomiletiken, som han
port-förbjuder, får religionsundervisningen i allt väsentligt sitta i
orubbat bo. Teologen i honom behåller sista ordet.
Formulerar man till slut som ett pedagogiskt dilemma den
grundsvårighet, det härvid hela tiden gäller, gestaltar den sig
så här:
1. Såsom erfarenheten nogsamt ger vid handen, mäkta barn
tänka och fatta det Gudomliga endast under grovt
antropomorfis-tiska former. Därmed tillskapas emellertid hos dem hindrande
och sedermera svårutrotliga vanföreställningar, vilka, efter hand
som de anfrätas av den egna eftertanken och av utifrån mötande
kritik, lätt nog indraga även de mera centrala och etiskt-ideella
momenten i kristendomens grundläror i sitt fall. Det som hjälper
under den så kallade »första» barndomen, stjälper under den
»andra» och väcker anstöt under ungdomsårens alla djupgående
brytningar. Det bräckliga antropomorfistiska skalet vederlägger
kärnan. Så till vida talar detta för att religionsundervisningen
uppskjutes till en senare tidpunkt i barnens utveckling, allt i
enlighet med en Rousseaus och en Kants idéer.
2. Följer man omvänt dessa förslag och förlägges sålunda
undervisningen i religiösa ämnen till den långt senare tidpunkt av
barnets intellektuella och allmänna utveckling, då det överhuvud
börjar förbinda en begriplig mening med sådana osinnliga
begrepp som »Gud», »själ», »ande», »helighet», »evigt liv» o. s. v.
— så föreligger det risk för, att dessa centrala begrepp numera
komma att sakna den säregna emotionella betoning och
förtrolighet, som deras infantilt förmänskligande inklädnader förskaffade
dem hos barnfantasien. Likaledes kan det tänkas, att samma
intellektuella träning och mognad, som allra först sätter dessa
växande i stånd att tänka och bilda dylika osinnliga och abstrakta
begrepp, tillika avvisar dem eller låter dem framstå som ytterst
problematiska tankebilder, utan verklig etisk och ideell grodd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
