Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Albert Lilius: Om kamratlivet i skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KAMRATLIVET I SKOLAN
159
Tidigast blev detta liv föremål för vetenskaplig forskning i
Tyskland och Österrike, de länder, där man kanske starkast
förnam de sociala spänningarna. Märkligt är att trenne kvinnor
togo en mycket verksam del i dessa undersökningar: Charlotte
Buhler, Hildegard Hetzer och Elsa Köhler, alla tre kända som
författare och föreläsare här i Sverige. Vid deras sida arbetade
Karl Reininger. Hans första skrift på området bär titeln:
»So-ziale Verhaltungsweisen der Schulneulingen», varav framgår,
att han funnit det särskilt tacknämligt att studera kamratlivets
gestaltning under den första skoltiden. Utan tvivel hade han
rätt. Vill man lära känna en människas väsen är det
fördelaktigt att iakttaga henne, då hon inträder i nya förhållanden och
nödgas avvika från gamla vanor. Inträdet i skolan innebär för
många, kanske för de flesta människor en förändring i
levnadsförhållandena, som i fråga om ingripande och blottställande
inverkan på själslivet söker sin like under senare livsskeden. Det
betyder ofantligt, att en främmande person, lärarinnan, i mycket
träder i mors och fars ställe. Det betyder i många fall lika
mycket eller mera, att barnet kommer in i en kamratkrets, som i flera
avseenden skiljer sig från de lekgrupper det förut tillhört.
Antalet kamrater är större, blott en ringa del känner man på
förhand och man är samman inte bara för lek utan även för arbete.
Det är också att märka, att de små skolrekryternas sociala
reaktionssätt är synnerligen lämpliga studieobjekt även och inte
minst därför, att de i ganska ringa grad lärt att hålla sina
innersta känslor hemliga, men snart börjar göra det avsiktligare
och mera framgångsrikt än förr. De finna, att de granskas och
betraktas med mera kritiska blickar än i hemmet och den
närmaste bekantskapskretsen. Det är väl till en början
lärarinnans kritik man är mest känslig för, men det dröjer ju vanligen
inte länge, innan man fäster lika stor eller större vikt vid
kamraternas värdesättning.
Forskningar rörande kamratlivet i skolan ha senare bedrivits
mångenstädes bl. a. i Amerika och i Norden. På hjälpskolemötet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
