Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Anmälningar och recensioner - H. Styff: Fransk litteraturanalys
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
kommer denna fordran som den främsta, och redan i kursplanen för
sixiéme (första klassen) nämnes »l’explication de textes».
Att veta vad denna textanalys är, har sin betydelse för oss svenskar
i två avseenden: dels böra våra romanister ganska väl ha satt sig
in i frågan — detta är den första slutsatsen, och dels ha våra
modersmålslärare samt litteraturhistorikerna f. ö. stor nytta av att känna
till den franska metoden.
Jag skall här presentera ett par arbeten, vilka jag har anledning
tro icke äro tillräckligt kända hos oss. De äro:
M. Roustan: Précis d’explication frangaise. Mellottée, éditeur.
Paris. Åttonde upplagan. 430 sidor.
G. Rudler: L’explication frangaise. Librairie Armand Colin.
Paris. Sjunde upplagan 1938. 250 sidor.
I dessa båda böcker behandlas samma ämne; de innehålla i stort
sett samma tankar, och tankegångarna i dem äro parallella.
Olikheten består i att Roustan är utförligare, mera detaljerad, om jag så
får säga, mera dogmatisk. Han tar pekpinnen till hjälp, då han
demonstrerar de olika paragraferna i sitt system, medan Rudler är mera
kortfattad, summarisk, och därför mera lättfattlig i sin framställning.
Den som är rädd för att drunkna i det större arbetet, må därför till
en början läsa Rudler. Sedan kan man fördjupa sig i ämnet genom
att studera Roustan.
Båda fästa emellertid, lyckligtvis, stor vikt vid demonstrering av
typiska exempel. Sålunda har Rudler 185 sidor tillämpningar,
fördelade på sex texter. Av dessa är en av V. Hugo och en av Ronsard,
de övriga från 1600-talet. Som exempel på vad man kan utvinna
ur en fabel av La Fontaine, som till på köpet varken är lång eller
bland de mest uppskattade, må nämnas, att Rudlers explication
omfattar 32 tättryckta sidor. Och en scen på fyra sidor ur Racine
förklaras på 42 sidor. Dock kan man ej säga, att man har tråkigt, då
man läser dessa utförliga förklaringar. Nej, utläggningen är som en
psykologisk roman, en genre, vari fransmännen ju äro mästare. Detta
är vad författaren själv kallar en nyttig bok, i motsats till
förströelseläsning !
På 280 sidor ger Roustan ej mindre än tio litterära analyser, från
medeltiden av en passage ur Joinville, och därefter ett par stycken
från vartdera av 1500—1800-talen. Betecknande är, att en del stora
författare som Ronsard, Racine, La Fontaine och La Bruyére äro
gemensamma för Rudler och Roustan, ehuru naturligtvis olika texter
valts. Lika påfallande är, att t. ex. Corneille saknas hos båda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
