Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Albert Lilius: Om fruktan och mod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM FRUKTAN OCH MOD
193
sådana förklaringar inte synas vara tillfylles. En medfödd
benägenhet att ta sig i akt för det obekanta synes dessutom vara
i hög grad nyttig för att inte säga nödvändig för naturmänniskan.
Några forskare ha uttalat meningen, att mörkrädsla är en
medfödd form av fruktan. Säkert är, att mörkrädslan är mycket
vanlig hos barn, och att den inte sällan är ett mycket farligt gift
för barndomslyckan och nervhälsan. Den står emellertid i
mycket intimt samband med, att dunkelhet verkar nedstämmande på
sinnet och sålunda förstärker intrycket av skrämmande
upplevelser i mörker.
På en del håll har man velat göra gällande, att vissa former
av fruktan, som inte yppa sig hos normala människor, men
stundom hos nervsjuka, ha ett instinktivt ursprung. Hit hör
t. ex. torgskräcken, agorafobien, d. v. s. fruktan för att vistas
på öppna platser, samt agorafobiens motsats, claustrofobin,
fruktan för vistelse i låsta rum eller på trånga inhägnade platser.
Man anser med andra ord, att de bero på anlag, som för
längesedan förekommit allmänt hos människorna, men alltmera
utplånats fr. o. m. någon tidpunkt, då de på grund av förändrade
levnadsförhållanden blivit obehövliga. Numera dyka de upp
endast som sällsamma undantagsföreteelser. Människornas
förfäder levde i skogar och hade kanske en instinktiv motvilja att
träda ut på öppna fält.
Det är dock troligt, att såväl agorafobin och claustrofobin och
många andra egendomliga slag av fruktan ha sin huvudorsak i
skräckinjagande upplevelser. Ofta har en dylik upplevelse ägt
rum under ett så tidigt skede av barndomen, att den inte mera
kan bringas i erinring. Ett litet barn är ensamt i ett rum, ett
främmånde ansikte tittar in genom rutan, eller barnet leker på
ett öppet fält och en hund springer förbi och skäller. Barnet får
en chock, visar kanske någon tid symptom av agorafobi eller
claustrofobi. Symptomen försvinna efterhand men dyka kanske
upp ånyo, då nervsystemet av en eller annan orsak försvagats.
Mycket eniga synas psykologerna vara därom, att barn redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
