Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Helmer Bäckström: Olika slag av skolfilm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLIKA SLAG AV SKOLFILM
305
tära krav. Han har med sin framtidsdröm tecknat en groteskt
slående bild över, huru de tekniska hjälpmedlen på inga villkor
få begagnas i skolan. Det tekniska hjälpmedlet får icke bli något
självändamål, det skall helt intaga den blygsamma rollen av en
tjänare. Varje hjälpmedel träder in för ett kortare eller längre
moment just när detta speciella hjälpmedel kan ge mera än som
är möjligt på annat sätt. Att visa film, när en skioptikonbild
eller ett par streck på svarta tavlan klarar saken lika bra, är
sålunda fullkomligt ovist nit. Filmen är bara ett av de många
hjälpmedlen — visserligen ett mycket värdefullt sådant — men
icke allena saliggörande. Och det får på inga villkor gå därhän,
att man tror sig medelst ett tekniskt hjälpmedel göra läraren
överflödig eller derangera honom till en passiv bifigur.
Det har ej sällan frågats, huruvida skolfilmen skall vara
stum-eller ljud film.
Om vi först tänka på den egentliga lektionsfilmen (Grupp I),
så är det tydligt, att ljudet här i de flesta fall är till skada. Här
är det läraren, som skall tala, och en ljudfilm är här lika
malplacerad som det skulle vara att i biologirummet placera en
grammofonskiva med inspelat föredrag till varje skelett eller
djurpreparat. Endast om det är fråga om akustiska problem eller
eventuellt att klargöra ett djurläte e. d. har sålunda ljudfilmen
ett berättigande här.
Jo — på ett område till. Och det är vid språkundervisningen.
Det är min tanke, att filmen här kan komma att få alldeles
särskilt stor betydelse. Visserligen tog det lång tid, innan
grammofonen slog igenom i språkundervisningen — men nu torde väl
dess betydelse vara allmänt erkänd. Huru värdefullt är det icke
att få höra andra röster på det främmande språket än den egna
lärarens? Särskilt då att få höra infödda tala sitt för oss
främmande språk. Men i ännu högre grad skulle denna
språkundervisning bära frukt, om man samtidigt finge se den talande, kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
