Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Virket - A. Träets sammansättning och beståndsdelar - Kärna och splint - Märgen och märgstrålarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Käi-na och splint.
Hos många trädslag finner man på den afsågade stam -
men en tydlig åtskillnad mellan det inre eller äldre vedlagret
och det yttre eller yngre. Det inre är vanligen fastare och
tätare i byggnaden samt mörkare till färgen än det yttre,
som är lösare, vanligen ljusare och rikt på växtsafter.
Det förra kallar man Icärna eller Jcärnträ, det senare
splint, ytved eller hvitved. I vanliga fall intager kärnveden
största delen af stammen, och splinten bildar däromkring
en ring. Så framt kärnveden är frisk, har han stora före- Kilr
dens
träden framför splinten genom sin fastare byggnad och storre trii
varaktighet.
Jämföras i detta afseende de olika trädslagen, finner man,
att bland löfträd kärnveden tydligast framträder hos t. ex.
ek, ask, alm ; m inst tydlig hos björk, lönn, al, afvenbok
m. fl. Bland barrträden finner man kärnveden mest ut-
bildad hos lärkträd och fur, minst hos gran. Hartset i barr-
träden förekommer hufvudsakligen i kärnveden och ökar i
betydlig grad dess täthet och varaktighet samt bidrager att
göra veden än mörkare.
Såsom ett slående exempel på åtshillnaden mellan kärna
och splint må anföras ebenholts med sin skarpt begränsade
svarta kärna och hvita splint.
Märgen och märgstrålarna.
I stammens m idt anträffa vi märgen, och från denna
utgå, strålformigt förgrenande sig, de s, k. märgstrålarna.
M ärgen har en lösare byggnad, består af kortare celler
än veden och varierar betydligt såväl till form som stor-
lek hos de olika trädslagen. Än är han särdeles fin, såsom
hos idegranen, än intager han ett betydligt utrymme, såsom
hos flädern.
M ärgstrålarna eller, som de ock benämnas, ögonen äro
skif- eller bandlika, vertikalt stående cellbildningar, livilka
S a l o m o n , Slöjdbok. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
