- Project Runeberg -  Handbok i pedagogisk snickerislöjd till tjenst för lärare och vid själfstudium /
45

(1890) [MARC] Author: Otto Salomon, Carl Nordendahl, Alfred Johansson - Tema: Woodworking
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Virket - C. Träslag - I. Jämförelse mellan träslagens olika egenskaper - 1. Virkets styrka - 2. Virkets klyfbarhet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

C. Träslag.
I. Jämförelse mellan träslagens olika egenskaper.
De hos virkesslagen framträdande egenskaperna äro: styrlca,
Myfbarhet, hårdhet, seghet och elasticitet, textur, färg och lukt,
tyngd, varaktighet sam t svallning och krympning, hvilka tvenne
sistnämnda egenskaper på annat ställe äro afhandlade.
En hvar torde inse, att de flesta af dessa egenskaper bero
icke blott på beskaffenheten af de trädslag, af hvilka virket
erhållits, utan ock af många andra omständigheter, såsom det
klimat och den jordmån, hvaruti trädet alstrats, stammens
ålder, årstiden för afverkningen, virkets behandling o. s. v.,
hvarföre svårligen några fu llt giltiga bestämningar kunna
framställas.
1. Virkets styrka visar sig i dess motståndskraft mot
söndertryckning, afbrytning, afslitning och vridning.
Största motståndskraften mot söndertryckning visa fur
och ek; mot afbrytning ek, ask och gran, därnäst fur, lärk-
trä och asp — bok och al äro i detta fall mindre starka; mot
afslitning främst ek och ask, därnäst bok, gran, fur och alm.
2. Virkets klyfbarhet. Härmed förstår man den större
eller mindre lätthet, hvarmed virket låter dela sig i fibrernas
längdriktning genom indrifvandet af ett kilformigt verktyg.
Klyfbarheten sammanhänger på det närmaste med ved-
trådarnas läge och beskaffenhet. Ved med snabb växt, långa
och raka fibrer och utan kvistar — »rättfallet trä» — låter
lättare klyfva sig. Ved med vågformiga och slingrande trå-
dar — »krum.trådigt trä» — är svår att klyfva, likaså ved i
rötter och grenar med knotig växt. Veden i rothalsen, hvar-
ifrån rötterna utgå, är svårklufnast.
Stora och långa märgstrålar, såsom i bok och ek, eller
ock talrika och fina sådana, såsom hos barrträden, underlättar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Apr 26 15:51:53 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedsnick/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free