227 smala och tunna Jernspjelar; men märken efter Jernkrokar till kedjors fästande kunde omöjligt någonstädes upptäckas. Nu gick man några steg widare, då man stötte på en nedramlad mur, hwilken på en gång satte en gräns för deras gång och deras un dersökningar. Jag har hört påstås, sade en af dematt, här skall finnas ruiner efter en förfallen wattenkonst, och att man ännu skall kunna höra wattnet susa. Alla tystnade och spetsade sina öron. Neiallt war så tyst, så dystert och ödsligt som i graf, wen. Här höras inga watten-ådror sorla, sade nu Anföraren. Det ar helt säkert rätt och slätt en ofauning. Nog gör konsten storwerk, Ja! till och med underwek; men det går i alla fall öfwer mitt förstånd hur man skulle kunna twinga wattnet opp till en så ofantlig höjd, så snart inga motswarande höjder finnas i beameäret från hwilka man kunnat leda det. Nu gick man opo igen, och mart andades man åter friska luften. 0