Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 48. Ole Fjældstuens tjäderjakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det var de som talade om Ole, och så tillsporde de den
tredje, norrmannen, hvad han trodde kunde förorsaka Oles
långa uteblifvande. Denne svarade, att Ole vore en man
som visste hvad han gjorde, därom kunde de vara förvissade,
och Ole skulle nog passa på tiden nästa morgon, innan
truppen vore ankommen eller redo till afmarsch.
Därmed kröp han ned på granrisbädden och förhöll
sig tyst.
De två danskarna fortforo att prata ännu sedan äfven
de lagt sig ned på bädden. Snart blef dock allt tyst vid
elden. Finnarna, som vakade och med spänd
uppmärksamhet följde allt som försiggick vid elden, gledo nu ljudlöst
fram och bemäktigade sig danskarnas bössor, som de
oförsiktigt lagt en bit ifrån sig, under det norrmannen hade
sin bredvid sig på bädden.
Pekka gaf Pavo en nick, och några ögonblick därefter
hade denne smugit sig alldeles intill den sofvande
norrmannen och helt plötsligt kastat sig öfver honom, på samma
gång han gripit bössan och kastat den ett stycke ifrån sig.
Den öfverraskade mannen sökte af kasta sig den objudne
gästen, men detta öfversteg den åldrige mannens krafter, och
snart låg han, utmattad af den häftiga striden, med Pavos
knä på sitt bröst.
Väckta af bullret, hade de båda danskarna rusat upp,
men genast blifvit stilla då de sågo den reslige Pekka stå
med helspänd bössa riktad emot dem. På hans anmaning
att genast sätta sig ned hade de utan protest fogat sig i
nödtvånget. Åter nickade Pekka åt Pavo, som genast stod
upp, med bössan färdig att ögonblickligen sända en kula
genom norrmannens hufvud. Äfven denne insåg
nödvändigheten att hålla sig stilla, och då han hämtat sig något efter
striden tillsade honom Pekka att genast binda de båda
danskarna.
Mannen tvekade några ögonblick, men snart inseende,
att här ingenting vore att göra mot två kraftfulla män,
beväpnade med fem bössor, beslöt han sig för att efterkomma
befallningen. Ja, under den han verkställde den såg det
nästan ut som han icke så ovilligt gjorde det. Sedan
danskarnas händer blifvit bundna, såg han frågande på Pekka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
