Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Straffrättstheorien och Penitentiärsystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
Några författare, såsom Kant med sitt kategoriska im-
perativ, och Henke med sitt nakna påslående att straf-
fet är missgerningens af förnuftet yrkade följd, och de
hvilka betrakta straffrätten såsom en af Gud omedel-
bart åt Öfverheten uppdragen makt, spara sig i sjelfva
verket denna deduktion. Andra åter (för att ej tala
om eclectrci) ställa sig på privaträttens ståndpunkt samt
härleda både straffet och skadeersättningen ur det i
rättsbegreppet immanenta princip af likhet och recipro-
citetj och mer eller mindre röjer sig äfven här den
subjektiva idealismens läror om statsfördraget, om sta-
tens ändamål och om rätten. Det är Hegels evärdeliga
förtjenst att från ståndpunkten af sin motsatta verlds-
åsigt hafva med dialektisk säkerhet framställt straffets
absoluta nödvändighet och dess rätta grundval, oaktadt,
såsom vi veta, en senare kritik nödgats i flera hänse-
enden afvika från hans vidare konstruktioner af straff-
rättens grundbegrepp. Man har velat i det Hegelska
begreppet om straff se något död t och abstrakt, lik-
som om en logisk process, just för det att den är så-
dan, skulle vara någonting motsatt verkligheten. Det
har blifvit anmärkt, att om ett dylikt abstrakt begrepp
lägges till grund för statens straffande rättvisa, så fram-
står följande dilemma: antingen bibehåller detsamma
letzer”. Äfvensom Ifepp i det följande medgifver (liksom Hegel), att
endast ett approximativt straffmått står att erhålla. Denna af Ilepp
omnämnda proportion är, efter vår åsigt, detsamma som Hegel be-
tecknar med: ”die innere Identität, die am äusscrlichen Daseyn sich
fur den Verstand als Gleichheit retlektirt". Oss synes både den
förres och den senares fordringar vara tillfredsställde genom den be-
stämmelse af begreppet varde, som texten härofvan innehåller.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
