Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Straffrättstheorien och Penitentiärsystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
ske så länge böjelsen och lusten för brottet (”der Hang
zum Verbrechen”) äro qvar hos förbrytaren, så blir
dennes moraliska förbättring straffets ändamål, och straf-
fet ett medel till uppnående deraf. Dödsstraffet och
alla fysiskt affliktiva straff, såsom motverkande detta
ändamål, äro ej tillåtna. Graden af straffet ”bör icke
så mycket afvägas efter förbrytelsens beskaffenhet, som
fastmera efter nödvändighelan att begagna detsamma
som ett medel till bättring, hvilket hos en hårdnackad
förbrytare måste nyttjas med sin största skärpa, in-
nan man kan vinna behörig säkerhet att han i framti-
den skall bellita sig om ett bättre uppförande, under
det att mot en annan brottsling en ringare grad af
skärpa är tillräcklig”. Denna theori, hvilken af sina
särskilta anhängare blifvit på olika sätt deducerad, gör
sig skyldig till samma ensidighet som andra relativa
theorier (se ofvan). Detta är äfven fallet med de för-
fattare, som sammansätta flera relativa straffrältsprin-
ciper synkretistiskt (oafhängigt af hvarandra), så att
de på en gång antaga två eller flera straffändamål 8)
och bland dessa äfven bättringen 9 0
). En annan modi-
fikation af bättringstheorien är deras, hvilka väl anse
straffet absolut nödvändigt, men sätta bättringen såsom
ett förmedlande princip vid bestämmande af straffets
qvantitet och qvalitet, såsom llenke ,0). ”Rättvisans
8) Man har orätt kallat sådana sammansatta relativa theorier
blandade (.Xlittermaier i Feuerbachska läroboken §. 7 a), ty de för-
blifva rätt och slätt relativa theorier äfven efter sammansättningen.
") Vanligast afskrilckelse och bättring, varning och bättring etc
l0J Lehrbuch der Strafrechtswissenschaft, Zurich 4 815. Hand-
buch des Criminalrechts und der Criminalpolitik, Berlin und Stettin
4823—4838.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
