Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Straffrättstheorien och Penitentiärsystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
skärp blick uppfattat bättringsprincipets rätta tillämpning,
då han framställer bättringens tillvägabringande, der
detta efter straffartens beskaffenhet är möjligt, såsom en
statens pligt, hvars uppfyllande är förenlig med rättvisans
fordringar och endast i denna har sin gräns, — då
denne Förf. yttrar, att staten icke har rätt att straffa
förbrytaren emedan han vill förbättra honom; utan då
staten, till fullgörande af rättvisans bud, straffar den
brottslige emedan han brutit, har staten tillika pligt att
inrätta det rättvisa straffet med hänseende till bättrin-
gens möjliga åstadkommande *
2). Vi kunna dock ej,
såsom i det följande skall visa sig, obetingadt dela
Abeggs mening, att de mått och steg, som vidtagas
för straff-fångens upprättande, icke utgöra en del af
straffet (”nicht Theil der Strafe sind”).
För att nu rätt utreda i hvad mån bättringen är
ett moment i straffet, vilja vi såsom utgångspunkt fast-
hålla den sanning, att intet brott är en absolut isole-
rad actus, utan fastmer en produkt af en mot den sed-
liga idéen stridande missriktning i viljan, en företeelse
af hvad filosoferna benämna ett negativt ferment, ett
gäsningsämne mera eller mindre utbredt, bevis på ett
brottsligt tänkesätt. Handlingen är i denna mening icke
mithin hieraus die Forderung an den Staat, als den Rechtsverein,
die sämmtlichen positiven und negativen Erfordernisse dicser Zu-
riickfilhrung des Rechtsverletzers in That und Gesinnung zur Gerech-
tigkeit diesem zu leisten”. Men denna sanning har äfven Röder en-
sidigt tillämpat, då han upphöjt straffets subjektiva sida (sinnesför-
ändringen) till den determinerande.
2) Se t. ex. Jahrbiicher der Gefängnisskunde und Besserungs-
anstalten von Julius, Noellner und Varrentrapp, Frankf. a. M. 1843,
3:dje B., p. 388; jfr Abeggs afhandling i Arch. d. Crim. R. 1845, pag. 239
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
