Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Straffrättstheorien och Penitentiärsystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
dymedelst äfven inom honom återställa förnuftsviljan ur sin
negation. Om detta lyckas med den större delen, så vin-
nes det åsyftade resultatet. — Såväl individens rätt
såsom fri personlighet, d. ä. humaniteten, som rättvi-
sans abstrakta fordran och allmänna rösten kunna i detta
system tillfredsställas. Del blir på sådant sätt icke ensidigt,
ehuru det objektiva straffmomentet är det determinerande.
Man invänder mot bätlringstheorien: att den icke
har något mått för straffet, när detta skall lämpas ef-
ter den förr eller senare inträffande förändringen i den
brottsliges tänkesätt, hvilken dessutom icke med visshet
kan utrönas, helst listige bedragare kunna af egennytliga
beräkningar hyckla botfärdighet; att ofta händer, det
den, som begått ett mindre brott, bringas till bättring
först efter en lång tid, måhända aldrig, vare sig till
följd af slöhet eller trots, eller inneboende större arg-
het än han haft tillfälle alt genom det begångna brot-
tet ådagalägga, eller måhända af egennytta för att blifva
handling,- såsom i dera andra sina skrifter, med de mest klara ord
fästat uppmärksamheten på otillräckligheten af den negativa åtgärd
att låta bättringen bero ensamt af det tillfälliga intryck, som fän-
gelsestraffet kan utöfva, utan all inverkån på den brottsliges inre
genom särskilta lämpliga åtgärder (1. c. p. 254), samt visar huru
detta straff måste, för att motsvara sin bestämmelse, erhålla en spe-
ciel inrättning (en penitentiär-institution, fotad på rättvisans grund-
val) just med afseende på fångens moraliska förbättring. — Hvad åter
Kösllin vidkommer, hvars mest praegnanta ställen Sparre synes vilja
förbigå då de ej gynna hans stundom utan behörig begränsning fram-
ställda allmänna satser, så framhåller nämnde författare (Köstlin, ef-
ter Wirth, som i flera fall är hans källa) på det tydligaste straffets
ej allenast objektiva, utan äfven subjektiva moment eller andamål
(bättringsintentioncn) såsom en integrerande del af straffets full-
ständiga begrepp’. Se pag. 783 o. f., jemförde med pag. 626 m. f.
819 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
