Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Straffrättstheorien och Penitentiärsystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
hans belägenhet på flera sätt mildras, såsom genom
hvarjehanda förtroendebefattningar inom fängelset, ja i
bästa fall genom benådning5 hvaremot exempel icke
saknas äfven på lifstidsfångar så hårdnackade och för-
derfvade, att de.icke förr än efter många år, stundom
ej förr än mot lifvets slut, ja icke ens då, kunnat för-
mås till besinning. — Ehuru således bättringsintentio-
nen icke är det förherrskande momentet i straffet, föl-
jer af det föregående, att staten, enligt sin sedliga be-
stämmelse, bör tendera att använda endast sådana
straff, som icke motverka omsorgen om den brottsliges
bättring. Det är ock derföre som den nu länge fort-
gående successiva reformen af brottmålslagstiftningen i
alla civiliserade länder med rätta syftat derhän att göra
frihetsstraff i sina olika grädationer till de hufvudsakliga
straffen a). Dertill äro de ock så mycket mera lämp-
lige, som de, behörigen inrättade och använde, hos sig
förena äfven öfrige för ett straff önskvärda egenskaper,
nemligen att vara delbara, för att kunna med motsva-
righet lämpas efter den olika grad af brottslingens för—
skylian, personella d. ä. icke sträcka sig till andra än
den skyldige, remissibla d. ä. sådana att de ej lemna
3) Det kan ej höra till planen för denna afhandling att här an-
ställa en jemförelse angaende det sätt, hvarpå de nyare lagstiftnin-
garne utfört denna tendens. Den, som önskar en öfversigt af alla
de särskilte Tyska kodifikationernas straffbestämmelser, kan beqvämt
erhalla en sådan pa de tabeller, som för detta ändamål äro bifogade
t. ex. IIceberlins eller Hel/ters läroböcker, den senare utgifven sist-
lidet år, hvarmed kan jemiöras Miltermaicrs bekanta arbete die Straf-
gesetzgebung in ihrer Fortbildung. Jfr Svenska Criminal-lagförsla-
get, Stockholm 4832 samt d:o 4 839, Motiver pag. 44, samt 4844 års
I’örslag Motiver p. 4. Norges Lov angaaende Forbrydelser 2 kap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
