- Project Runeberg -  Våra Pennfäktare : Lefnads- och karaktärsteckningar /
4

(1897) [MARC] Author: Ernst Skarstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som förflutit sedan dess, ha hundratals
svenska tidningar uppstått bland oss.
Redan år 1886 kunde biblioteksamanuensen
Lundstedt i sin då utgifna katalog öfver
svensk-amerikanska tidningar uppräkna
174 sådana, och ändå är det antagligt, att
han ej hade reda på alla. Sedan dess
har ett betydligt antal nya tidningar
börjat utgifvas. De flesta af dessa tidningar
ha visserligen snart dukat under i
kampen för tillvaron, men ett försvarligt
antal har dock lyckligt öfvervunnit alla
svårigheter och vittnar i dag kraftigt om
det storartade inlägg, svenskarne gjort i
det amerikanska civilisationsarbetet.

Ehuru man på många håll i Sverige —
hufvudsakligen på grund af ren
okunnighet — ännu med en viss misstro betraktar
den svensk-amerikanska pressen och dess
män, liksom man der öfverhufvud taget
gerna misstror allt, som leder sitt ursprung
från Amerika, har man likväl på senare
tider allt mer och mer fått ögonen öppna
för verkliga förhållandet, och flera
framstående tidningsmän i Sverige ha
oförbehållsamt egnat oss fullt erkännande. Så
skref den gamle tidningsmannaveteranen
Isidor Kjellberg, att “hvar och en i
Sverige, som något aktgifvit på svenska
tidningspressen i Amerika, vet, att
densamma oupphörligt utvecklats såväl ideelt
som formelt, att i dess spalter ständigt
förekommit allt flera, allmänna ärenden
behandlande uppsatser, utmärkande sig
för tankeskärpa, sjelfständiga åsigter,
ledigt framställningssätt och språklig rykt.”

Den högt ansedde redaktören och
korrespondenten Gustaf Gullberg yttrade i
ett för publicistklubben i Stockholm
hållet föredrag bland annat: “Man känner
här hemma föga till den
svensk-amerikanska pressen. Men denna press förtjenar
verkligen att blifva mera känd, än den
är. Ty det är en både stor och
inflytelserik press med stor utbredning, stor
läsekrets och stora uppgifter. Och det är en,
i stort sedt, både energiskt och intelligent
skött press.”

Men för att pressen skall ha kunnat på
så kort tid hinna denna grad af mognad,
måste den naturligtvis bland sina arbetare
ha räknat dugande, begåfvade och
insigtsfulla män. En hvar, som följt med vår
literaturs utveckling, vet också, att våra
tidningar under åratal innehållit allt flera
och flera ojäfaktiga vittnesbörd om
tillvaron bland oss af ypperliga författare
inom literaturens alla områden. Särskilda,
för det svenska lifvet i Amerika
kännetecknande förhållanden ha gjort, att
tidningspressen blifvit ej blott ett medel för
spridande af nyheter och politiska
insigter, utan derjemte det snart sagdt enda
medlet för bekantgörandet af skönliterära
författares pennalster. Proportionsvis
finnas här flera och bättre humorister än i
Sverige. På annat sätt kan näppeligen
den omständigheten förklaras, att våra
skämttidningar t. o. m. af sådana män
som en Ridderstad m. fl. erkänts vara
vida öfverlägsna de i Sverige
utkommande. Och hvad den poetiska literaturen
beträffar, har det anmärkts, att det nästan
ser ut, som om samtliga det unga Sveriges
skalder utvandrat till Amerika, enär man
i Sveriges tidningar i allmänhet finner
hvarken så många eller så goda rimmade
saker som i de svensk-amerikanska. Detta
är så mycket märkligare som Amerika
annars alltid betraktats som ett
synnerligen prosaiskt land. Emellertid erkänna
både Gullberg (i sitt ofvannämda
föredrag), Kjellberg och andra svenska
författare, som ha reda på de
svensk-amerikanska förhållandena, att vår poetiska
literatur är aktningsvärd. Gullberg
uppräknar en hel mängd svensk-amerikanska
poeter, om hvilka han förklarar, att de
alla “äro mer eller mindre goda
versifikatörer, några med verklig poetisk schwung
och känsla,” och Kjellberg talar om
“flera verkligt respektabla talanger bland
ändå flera rätt artiga medelmåttor” och
säger, att “om (såsom i Sverige genom
riksbiblioteket) alla de
svensk-amerikanska tryckalstren vore samlade på ett ställe,
den samlingen skulle icke blott för sin
talrikhets skull väcka förvåning, utan äfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 18 11:51:37 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pennfaktar/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free