Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografiskt Lexikon och poetiskt album - Anders August Alexanderson (Judge, Anders på Lia) - A. W. Almqvist (Wava)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
emellanåt kunde förtjena, till inköp af
böcker, sedan han vid mellan 9 och 10
års ålder inhemtat all den kunskap, som
församlingens folkskola hade att bjuda
på. 13 år gammal reste han till
Stockholm och erhöll anställning som biträde
i en jernbod. År 1862 blef han
sättarelärling på ett tryckeri, ingick 1868 som
volontär vid kongl. andra lifgardet och
blef, efter genomgången befälsexamen,
utnämd till sergeant vid Vester-Norrlands
fältjägarebataljon. Men allt efter som
högre befälsgrader tillbjödos honom,
började han mer och mer intagas af tvifvel
rörande gagnet af militärverksamhet.
Han kom genom begrundande af dessa
frågor till den slutsatsen, att en
krigshär egentligen ej är annat än ett
legaliseradt mördareband, och att som
landets såväl som individens farligaste (för
att icke säga enda) fiender — sjelfviskhet,
okunnighet och fördomar — icke kunna
bekämpas och öfvervinnas genom kulor
och krut, utan endast genom sanningens
tväeggade svärd, som är menniskokärlek
och upplysning, krigsväsendet i sjelfva
verket är en onyttig och skadlig
inrättning. Följden af denna tankegång blef,
att Alexanderson lemnade krigstjensten
och år 1877 öfvertog ett tryckeri och en
tidning i Lidköping, 1878 ännu en
tidning och tryckeri, hvilket allt han 1879
öfverlemnade i andra händer, hvarefter
han köpte ett annat tryckeri, fraktade
det till Östhammar och började utgifva
tidningen Roslags-bladet.
Härmed fortsatte han till 1883, då han
sålde sin affär och utvandrade till
Amerika. På eftersommaren samma år
började han i Wahoo, Neb., utgifva en
svensk tidning, Svenska Folkets Tribun,
hvilket namn senare ändrades till
Svenska Familje-vännen. 1888 flyttades
tidningen till Omaha och 1889 till Lincoln,
hvarest A. kvarstannade till 1890, då
han, efter att ha blifvit prestvigd i den
s. k. Kristna kyrkan, återvände till
Sverige. Der gjorde han en rundresa,
hållande nykterhetsföredrag, och började
1891 i Jönköping utgifva tidningen
Kämpen. Ekonomiska omständigheter
tvungo honom emellertid redan vid
årsskiftet att upphöra med tidningen, och
på våren återvände han till Amerika.
Under verldsutställningen i Chicago blef
han bekant med åtskilliga visa män
från österlandet och blef genom dem
invigd i österländsk mysticism samt
hinduisk och egyptisk läkarevetenskap.
Sedan sin återkomst till Amerika har
han aflagt doktorsexamen vid American
Health University-Dutton Medical
College, “den första och hittills enda skola
i hela kristenheten, som förenat den
andliga läkarevetenskapen med den
fysiska.” År 1894 utgaf Alexanderson i
Chicago en liten månadstidning, kallad
Svenska Spiritualisten, ett organ för
andlig filosfi, mysticism, läkarekonst,
astrologi m. m., men hans trägna
studier i läkarevetenskap och andra okulta
och magiska vetenskaper togo så upp
hans tid och tillgångar, att han snart
måste upphöra med tidningen.
Alexanderson gifte sig 1875, och hans
föräldrar och flera af hans bröder äro bosatta
i trakten af Wahoo, Neb. Alexanderson
är synbarligen en äkta forskarenatur,
som tillegnat sig ett betydligt mått af
vetande, hvarmed han i sin egenskap
af läkare, prest, talare och tidningsman
bör kunna göra stort gagn.
A. W. ALMQVIST (Wava,) poet.
Sedan många år tillbaka bosatt dels i New
York, dels i Bloomfield, N. J., har han
gjort sig känd som en skicklig ingeniör
och patentadvokat. I tidningen
Nordstjernan har han emellanåt offentliggjort
ganska vackra poem. Som prof på hans
skaldekonst anföres följ. utdrag ur ett
af honom vid en fest hållet versifieradt
“tal för kvinnan”:
När hustrun, aktsam, tillitsfull och trägen,
För barn och make sysslar i sitt bo,
Och tål och lider, nöjd och oförvägen,
Hvad helst ej störer hennes kärleks ro;—
Räck spiran då till hulda herskarinnan!
Hvad trefnad egde hemmet utan kvinnan?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
