- Project Runeberg -  Våra Pennfäktare : Lefnads- och karaktärsteckningar /
55

(1897) [MARC] Author: Ernst Skarstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografiskt Lexikon och poetiskt album - Constantin Magnus Esbjörn, A. M., Ph. D. (C. M. E.) - Hilmore Elisabet Esbjörn, f. Swärd (Hilmore)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

medlem af den komité, som 1887 utgaf
synodens (f. ö. mindre trefliga) bibliska
historia, och likaledes medlem af
synodens handboks- och psalmbokskomitéer.
Han redigerade kalendern Korsbaneret
1889 och under 1892 den i San
Francisco utgifna kyrkliga månadstidningen
Beständig. Han har varit medarbetare i
åtskilliga tidningar, hvilka han riktat
med artiklar öfver mest teologiska,
literära eller pedagogiska ämnen. I
Ungdoms-vännen skref han 1884 en serie
bibelförklarande uppsatser under titeln
“Textbelysning.” I Augustana har han
tid efter annan i synnerligen välskrifna
uppsatser lemnat prof på en mindre
vanlig förmåga att inlägga hofsamhet i
grundlig kritik. Som korrespondent har
han uppträdt i Augustana Journal och i
Vestkusten, hvilken sistnämda tidning
äfven återgifvit flera predikoutdrag och
tal af honom. Under flera år (1884,
1891—3) har E. utgifvit referat öfver
synodens förhandlingar, äfvensom öfver
California-konferensens möten, hvilka
referat varit verkliga mönsterskrifter i sitt
slag. Esbjörn är en af den svenska
kyrkans förnämsta vältalare och en
grumlig bibelforskare. Hans predikningar,
tal, föreläsningar och tidningsartiklar
röja stor beläsenhet och en sällspord
förmåga att i sjelfva prosan inlägga en
poetisk klang och värme. Dr C. A.
Swensson har sagt om honom, att han är “en
af våra allra lärdaste män, ovanligt väl
bevandrad på icke blott den allmänna
literaturens, utan äfven särskildt på den
filosofiska och teologiska vetenskapens
mark.” Esbjörn är en ifrare för allt
svenskt och gammalnordiskt och har af
dr O. Olson fått titeln “den svenskaste
svensken i Amerika,” en titel som
endast dr Enander möjligen kan göra
honom stridig. Liksom denne har Esbjörn
flera gånger hållit högstämda tal vid
svenska fester. Vi anmärkte i en
uppsats i Vestkusten 1895, att det synes som
ett egendomligt sammanträffande, att de
två till sin natur kanske mest poetiska
af den svensk-amerikanska kyrkans
prester, nämligen Swärd och Esbjörn, just
skulle hamna i det aflägsna och genom
sitt idylliska läge likaledes till poetiska
känslor manande, skogsomgifna
Marshfield. Här diktade Swärd några af sina
skönaste poem. Härifrån skref han de
flesta af de fina bref som vi senare
utgifvit under titeln “Enskilda skrifter af
pastor Swärd.” Här bespisar nu den
mera djupsinnige, lärde och grundlige
Esbjörn samma församling med det rika
manna, som han förmår uppleta och
framlägga i en poetiskt fager och
lockande beredning. Här samlar han för
kommande slägten resultaten af sina
bibelforskningar och nedskrifver volym på
volym af hvad han kallar sina
“Teologiska strötankar.” Utom ett par
predikningar, hvilka utkommit i särtryck, har
han endast utgifvit en teologisk skrift:
“Bibelns hjerta, en missionsbetraktelse
öfver det kortaste kapitlet i den heliga
skrift;” men mycket annat, särskildt den
ypperliga serie föredrag med gemensam
titel: “Ur det fördoldas verld,” som
han 1893 författade, och hvari han på
strängt vetenskapliga och
teologiskt-filosofiska grunder behandlade en mängd
intressanta ämnen, vore bättre förtjent
af att tryckas och spridas än det allra
mesta, som nu i dylika ämnen
tillhandahålles allmänheten. En och annan
gång har E. också försökt sig som poet
och i synnerhet lyckats som tolkare af
gamla latinska medeltidshymner o. d.
Följande vackra miimesboksvers är af
honom:

Blommor växa i alla land,
Stjernor blinka i hvarje sky,
Böljor leka vid hafvens strand,
Våren kommer jemt åter ny.
Ack, men hjertan med vänskap sann,
Ack, men själar, som oss förstå, —
Huru sällan man dessa fann,
Huru fort de ifrån oss gå!



HILMORE ELISABET ESBJÖRN,
f. Swärd (Hilmore), poet. Född i
Vaxholm 1860. Vid tolf års ålder kom hon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 18 11:51:37 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pennfaktar/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free