Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografiskt Lexikon och poetiskt album - Anders Leonard Gyllenhaal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-65-kanarens redaktion, der han stannade
till i okt., då han, som var och är stark
republikan, lemnade sin plats, emedan
tidningens utgifvare behagat sälja
tidningens “inflytande” till
demokratpartiet, som tidningen förut motarbetat.
Efter endast tre dagars sysslolöshet fick
G. anställning i Hemlandets redaktion
och gjorde mesta arbetet vid den
tidningen till slutet af 1890. Den 1 jan. 1891
ingick han i Svenska Tribunens
redaktion och arbetar der fortfarande. Han
har, då detta skrifves, i öfver tjugutvå år
arbetat strängt å det publicistiska fältet
med undantag af kanske sammanlagdt
fyra månader, som tillbragts å
sjuksängen eller under ferier. Ingen
svenskamerikansk tidningsman har visat en
sådan ihärdighet som Gyllenhaal. Han
har heller aldrig medhunnit något annat
i literär väg än redaktionsartiklar,
nyheter och korrekturläsning och “har
aldrig” — säger han “skrifvit en rad
i bunden stil utan att strax derpå
bränna upp skräpet, innan någon fått se
detsamma.” “Kompetenta domare” ha
förklarat honom totalt sakna sinne för
humor, ehuru han ibland kan skratta, så
att tårarne rinna, åt en god historia.
Elmblad brukade säga, att G. var typen
för en gentleman, och deri hade han ej
orätt. Vänlig och gladlynt, är G. på
samma gång en allvarlig forskare. Han
hyllar svedenborgianismen, är innerligt
öfvertygad om sanningen af dess, den
s. k. Nya Kyrkans, läror och “vet
således” säger han “att förnuftet och
friheten äro hvad som skiljer menniskan
från den öfriga skapelsen och derför ej
få kränkas, äfven om “förnuftet,”
beklagligt nog, ofta råkar på afvägar och
“friheten” måste så tyglas, att ingen får
träda en annans rätt för nära.” G. är
gift sedan 1880 och är fader åt fem
söner och tre döttrar. Hans yngsta barn
hädankallades vid späd ålder i april
1896 genom olyckshändelse.
LAURA VICTORIA GÖHRANSON,
f. Kjellberg, poet, korrespondent. Född
den 23 aug. 1843 i Stockholm, der fadern
var fabrikör. Efter några års skolgång
studerade hon under Jolin för att
förbereda sig till inträde vid teatern men
öfvergaf denna tanke och kom vid femton års
ålder som guvernant till en handlande
Peterson på Djursvik. Hon stannade der
fyra och ett halft år, var derefter
guvernant hos en possessionat i tre och ett halft
år och flyttade så till Trosa, der hon hade
privatskola ett års tid. 1870 reste hon
till Amerika och blef efter några
månaders vistelse i San Francisco, Cal., gift
med hr Göhranson, som hade farm i
närheten af San José. Der har hon sedan
dess varit bosatt och haft sju barn, af
hvilka fem lefva. Mrs Göhranson har
skrifvit ganska många poem och
tidningsbref, äfvensom en och annan liten
berättelse. Det mesta af hvad hon skrifvit har
varit publiceradt i Vestkusten, men ett
och annat också i andra tidningar, såsom
Kurre och ett par landsortstidningar i
Sverige. Hennes författarskap röjer en
ytterst känslig, nästan vek natur. Ett af
hennes bästa poem är en sorts lofsång
öfver “trädgårdsstaden” och meddelas
här:
KOM TILL SAN JOSE!
Vill du en glimt af paradiset se,
Så kom då till vårt lilla San José!
Ty här naturen står i skönsta drägt,
Och hvarje hus är prydligt som konfekt.
Cykloner, snöstorm man ej finner här,
Ty jorden ständigt sommardrägten bär.
Man plockar smultron här vid juletid,
Och vintern här är för det mesta blid.
Om du är sjuklig, kom då hit på stund,
Ty här klimatet gör dig frisk och sund.
Från himmel blå jemt strålar solen här,
Och vinden fylld af blomsterdofter är.
Vi raka gator ha i hela sta’n
Och rosenbuskar omkring hvar altan.
Om natten är ej mörkt i våra hus,
Ty vi bestå oss med elektriskt ljus.
Är för det andliga du mycket svag,
Så finnas sekter utaf alla slag.
Att kallas kristen man här gerna vill,
Men mormonismen vi ej höra till.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
