Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 228 —
Otn pastorn ilroge andans pitt
Och villigt läste bönen
Med samma känsla, samma nit,
Om ban ej droge lönen.
En man må land och riken sett
Och ega höga anor......
Må hafva snille, bokligt vett
Och följa goda vanor 1
Men pengar, pengar saknar han
Och derför intet väger
Mot den, som ingen lärdom vann
Men några dollars eger !
För pengar glömmas far ocli mor —
Och månget heligt minne......
Förrädas både vän och bror......
Förbittras månget sinne!
För pengar får den rike rätt,
Den fattige blir slafven......
Och Mammons barn de spåras lätt,
Ty guld utmärker grafven. —
"In God we trust." De orden stå
På dollarstyckets sida.
Men hvilken Gud, jag fråga må,
Ar det, för hvem vi strida ?
Vi svaret utan tvekan fällt; —
(Det stort besvär ej vållar),
Tv vår förtröstan ha vi ställt
Till allmakts-guden Dollar 1
Amerika 1 Du rika land,
Du jordens paradis I
Rrvt dina gyllne bojors band,
Gif dygd och heder pris !
Då först du värdig är ilen krans,
Som Jlil och »ville ger.
Då stråla skall med högre glans
Ditt fiia stjernbanér!
CARL EBBESEN, redaktör. Född
den 8 mars 1855 i Stockholm, der fadern
var delegare i firman P. A. Nordstedt &
Söner och förestod dess stilgjuteri och
galvanoplastiska etablissement.
Genomgick Clara högre elementarläroverk och
försökte sig sedan på litet af hvaije: var
stilgjutare, svarfvare, instrumentmakare,
mekanisk arbetare, typograf och "fick t.
o. m.—skrifver han qelf — den galna
idén i hufvudknoppcn att gå in vid kongl,
operan." I den roliga och välskrifna
sjelf biografi, Ebbesen sändt oss, heter det
vidare: "Jag blef antagen som elev,
men gubben fars vänner gjorde slut på
galenskapen, och väl var det. Har
alltid varit en orolig själ, men kan glädja
mig åt att ha en bestämd och oböjlig
karaktär. Far min plägade alltid kalla
111ig "en uppkäftig lymmel" och slog vid
ett tillfälle af mig hatten midt på sjelfva
Norrbro, för det jag ej ville taga af
densamma för "hans majestät" konungen,
med hvilken jag ej hade den äran att
vara personligen bekant. Har alltid
varit en frihetsälskande rabulist och
längtade omotståndligt efter den stund, då jag
kunde få skudda Sveriges stoft af mina
fötter. Första året i Amerika (1880) var
för mig ett liundàr i ordets fullaste
bemärkelse. Kom till Chicago, lörsökte få
arbete som sättare, misslyckades, tog Gud i
hågen ocli begaf 111ig i sällskap med
andra "greenhorns" till Iowa, der jag i
sommarhettan arbetade på
Biirlingtoii-jernvägen. Som jag var fullständigt
hemmastadd i engelska språkets läsande
och skrifvande, lyckades jag inom kort
få plats vid en engelsk veckotidning och
arbetade vid flera sådana, tills jag fick
anställning vid Vestra Poslen i Omalia,
Neb. Reste derpå till St Paul, Minn.,
kotn in vid Skaffaren, der vännen
Stockenström med ràd och dåd hjelpte mig
på trafven. När han gick in vid
Hemlandet, reste jag till Chicago, blef der
bekant med kyrkoherden Lindskog, då
pastor vid Sv. Fria kyrkan i Rockford, 111.
Följde med honom dit och ingick med
honom i kouipani om publicerandet uf
Rockfords Allehanda, hvilken tidning
slutligen gick 1 putten. Antog då plats
som reporter vid engelska dagtidningen
Gazette och sedermera vid Star. På
många landsmäns inrådan "startade" jag 1889
Rockfords-Posten. Arbetade och
half-svalt under ett par års tid. Knogade 18
timmar om dygnet och sof 6. Lyckades
arbeta upp affären, bildade ett bolag, och
nu går allt som en dans.
Rockford-sveti-skarne ha varit mycket hyggliga mot
■nig, och i gengäld har jag uppoffrat mina
bästa krafter i deras tjenst. Är lyckligt
gift med dottern till en välmående
far-mare vid Chisago Lake, Minn., och har
min kära hustru till stor del att tacka för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
