Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg, rättelser och anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-243
Petersons uppsatser, under den naiva
förutsättningen, att man vid
skildrandet af en offentlig karaktär måste
uteslutande hålla sig till hans offentliga
verksamhet, hvilket Peterson redan i
inledningen med full rätt sagt sig icke
ämna göra. Det hette näml. der, att
han fasthellre ville “skildra dem såsom
han såg dem i det enskilda lifvet.”
Detta tillvägagående anser A. T. V. för
orätt och anför som prof på bristande
finkänslighet å Petersons sida följande
satser ur dennes uppsats om Herman
Roos: “Hvad han egentligen inom sig
egde att glömma eller quäfvą, var det
omöjligt att utforska, ty huru förtrolig
han än gjorde sig, kunde man icke
utleta ur honom någon bekännelse om
obesvarad eller olycklig kärlek, andra
svikna förhoppningar eller finansiella
missräkningar i yngre dagar. Och likväl
fans det något på djupet af hans själ,
som förmörkade hans lif.” Detta är i
A. T. V:s ögon någonting förfärligt;
men så hyllar han (eller hon?) också
det gamla dumma ordspråket: “de
mortuis nil nisi bene,” än hvilket, enligt
vår och troligen de flestas åsigt,
ingenting åstadkommit större skada för
literatur- och historieforskare eller mera
bidragit att skapa skefva och förvända
begrepp om historiska personligheter,
deras lif och gerningar. Den, som har
anspråk på att bli mera sansadt, mera
mildt och mera menskligt bedömd, än
de i Petersons serie afhandlade
personerna blifvit, borde helt enkelt genast
draga sig undan till privatlifvets
djupaste lugn och akta sig för att någonsin
bli sedd eller hörd af andra menniskor.
S. 143, sp. I, r. 21 u. står; ehuru.
Skall vara: ehvar.
S. 143, sp. 2, r. 4 u. står: virgil. Skall
vara: vigil.
P. A. PETERSON. Namnet oriktigt
uppgifvet A. A. Peterson (s. 146, sp. 1,
r. 2 n.)
A. RODELL. Afled den 23 aug. 1897.
G. SJÖSTRÖM. Blef hösten 1897
engagerad af impressarion G. Thalberg att
medfölja honom i egenskap af
humoristisk föreläsare.
C. J. SUNDELL. Initialen J. efter
Johan (s. 165, sp. 1, r. 16 n. samt
under porträttet å s. 166) utgår.
E. SUNDELL. Tillbragte sommaren
1897, liksom flera somrar förut, på resor
i Europa.
S. 169, sp. 2, r. 17 n. står: dagens brott.
Skall vara: dagens drott.
G. N. SWAN. S. 170, sp. I, r. 14 п.
står: den tid som. Skall vara: den strid
som.
S. 170, sp. 2, r. 14 u. står: bortåt ett par
tusen. Skall vara: tre tusen.
C. A. SWENSON. Företog sommaren
1897 en resa till Sverige och skref icke
blott en serie korrespondenser till
Hemlandet och till en del
engelsk-amerikanska tidningar, utan äfven en bok,
som skulle utkomma till julen.
J. A. UDDEN. Utnämdes i aug. 1897
till “fellow of the Geological Society of
America.”
N. WÆRNER. Blef den 1 okt. 1897
medlem af Stockholms-Tidningens
redaktion.
G. UNONIUS. Har genom misstag
fått sin plats efter i st. f. omedelbart
före Wærner.
G. WERMELIN. Lemnade i aug.
1897 redaktörsbefattningen vid Sv.
Korrespondenten.
K. ZILLIACUS. Utgaf 1897
“Japanesiska studier och skizzer,” hvilken
bok blef föremål för mycket
smickrande utlåtanden i ansedda engelska och
amerikanska tidningar.
A. G. ÖBOM. S. 212, sp. 2, r. 8 u.
står: “I början på 1850talet kom han
till Amerika.” Derefter bör inskjutas:
och utgaf ryckvis tidningen
Skandinaven samt (1853) vid sidan derom en
tysk tidning, Schweizer Bote.
S. BERGSTEDT. S. 218, sp. 1, r. 19
n. står: Solomon. Skall vara: Salomon.
S. 218, sp. 2, r. 14 u. står; B. är
synnerligen. Skall vara: B. är synbarligen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
