Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
bättrade på sig och återvände så småningom till livet och
mödan. Seg och envis syntes han snart i sina sysslor igen,
och villigt fullgjorde han åter sina dagsverken. Men den
gamle gnidige Jonas anmärkte ofta på farten i arbetet och
menade, att efter detta borde Nils egentligen göra fem
dagar i stället för fyra i veckan.
En dag, då Nils tillsammans med ett par andra
torpare och drängar var sysselsatt med läggandet av en
stengärdesgård på en åkerren, satte han sig på en sten att
pusta ut och vila en stund. Men just då kom Jonas till
platsen med sin krycka i näven. Han stirrade ogillande
på Nils, som satt där hopsjunken och benig, och sade i
det han svängde kryckan:
— Opp och gör nytta för saltet i maten, och sitt inte
där längre i solen och lata dej! Förresten är du nu för
gammal och slö att längre kunna göra rätt för dej; och
du får göra dej beredd på att flytta från Stenvreten i höst
den 24 oktober. Jag tänker sätta dit en annan torpare,
en yngre, som jag kan få nytta av. Så nu vet du vad du
har att rätta dej efter.
Dessa den gamle Jonas hårda och hänsynslösa ord
träffade Nils rikt i hjärtat, tungt och våldsamt som slag
från en storslägga. Han suckade djupt och reste sig
mödosamt upp och tog sitt spett och började jämka med de
stora stenarna. Det blev med ens så tyst omkring Nils,
så hemlöst öde och tomt. Han tyckte, att alla ljud dog
bort i fjärran. Han förnam inte längre spettets klang
eller arbetskamraternas röster och uppmuntrande ord.
Endast Jonas” ord ljöd som en dödsdom i den gamle
torparens öron: Kasserad. Måste bort! Dugde inte till nytta
längre. Det livsverk Stina och han under svett och
umbäranden utfört var förgäves. Några hjärtlösa ord av en
ond människa hade krossat allt... ”Och du får göra dej
beredd på att flytta från Stenvreten i höst den 24
oktober.” Han visste vad det betydde: Det var —
fattighuset; och fattighuset det var det värsta, som kunde
drabba en gammal tröttkörd stackare; det var svält och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
