Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
kanske klara sig en liten tid på potatis och annat, som
fanns i torpets källare. Men sedan ...
Då satte sig mor, den underbara, tålmodiga,
viljestarka och okuvliga mor, en kväll att skriva till sin bror i
Amerika. Hon lade fram hela sitt problem för honom,
talade om sina bekymmer och bad att han skulle hjälpa
Kalle, hennes äldste, som nu var sexton år och kunde
arbeta som en hel karl. Fanns det ingen användning för honom
i Amerika — kunde inte bror Anton ta sig an pojken och
ge honom arbete på sin farm? Men om han kunde hjälpa
skulle han göra det snart, annars var hon rädd för att de
finge svälta ihjäl på Granelid i vinter. Ida, flickan hennes,
hade hon redan placerat. Hon skulle till lantmätarns inne
i Borneberga som hjälp i köket och Klas, tolvåringen, hade
hennes syster, som var sömmerska i stan’, lovat ta hand
om. Själv skulle hon försöka bo kvar. Bolagsherrarna,
som ägde torpet, hade lovat hjälpa henne till en dräglig
existens om hon ville flytta in till stan och bli städerska på
kontoret, men hon stannade allt där hon var. Hennes bror
Algot skulle komma och ta an dagsverkena för torpet och
hon skulle hushålla åt honom.
Det tog timmar för henne att få ihop brevet och när
det äntligen var klart och avsänt, följde några veckor av
ångestfull väntan. Slutligen kom det svar.
Gynnsamt svar. Biljetter, pengar, förhållningsorder.
Och så fick då Kalle resa.
&
Åren därute voro inte så mycket att minnas. Det var
arbete och åter arbete, men sådant var han ju redan förut
van vid, så han gav sig inte. Det fanns en seg tåga i honom,
något av moderns tappra och tålmodiga karaktär och han
’slog sig fram, övertog farmen när farbrodern blev till åren,
slet och samlade pengar, allt i den fasta föresatsen att en
dag kunna återvända hem för att ta hand om mor. De
första åren skrev han ganska regelbundet varannan
månad, sedan blev det mera sällan. Mor hade inte mycket att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
