Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E. H. Nord:
Lapp-Nila.
Vargen hade varit svår hela vintern och Nilas
renhjord, som räknade tusentals djur hade decimerats så gott
som varje natt. Om nu Nila varit som i unga dagar, då
ingen fanns, som kunde följa honom på skidorna, då hade
han kanske kunnat stävja ulvarnas framfart. Men han
var 60 år, Nila, och brännvinet hade satt sin stämpel på
honom. Vid de stora skinnaffärerna på marknaderna hade
såväl svenska som norska köpmän varit du och bror med
Nila, brännvinskaggarnas innehåll hade flitigt avsmakats,
och Nila hade börjat få smak för drycken, som brände som
eld i halsen men som kom honom att se livet ljust. Under
flera dygn hade han legat i saligt rus, och om än
uppvaknandet varit svårt, tog han ingen lärdom därav. När en
lapp riktigt börjat få smak på brännvin, då kan endast ett
under rädda honom därifrån. Och det undret inträffade
ej med Nila. Och när nu därtill vargarna börja härja och
Nila saknade sin vanliga ambition att ordna och leda
utrotningskriget mot dessa, då började det gå utför för den
forne rike och mäktige lappen. Och till och med en
”riklapp” kan bliva fattig, ja, på en enda vinter kan han förlora
allt vad han äger, då ”oturen” är med. Och så gick det för
Nila. Av den forna ”Stor-Nila” blev det Fattig-Nila, då de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
