Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
Gåsfjärdens alnstjocka istäcke låg sedan på tills långt
fram på våren, försenande seglatser och utskeppningar.
Allting var svårt och betryckt numera, och man visste
inte rätt huru man skulle ställa för sig och sitt. Till och
med årsräkningen efter kalendern var ändrad till något
som kallades ”ny stil”. Man hade beslutat att 40
skottdagar under efterföljande år skulle falla bort, för att
komma ifatt med tiden.
Året 1700 skulle ha varit ett skottår, men nu uteslöts
denna skottdag så att februari månad endast fick sina
vanliga 28 dagar. Denna ändring återupptogs emellertid
inte vidare, utan sedan fick det fortsätta i sina gamla
spår. Och fram till den sista mars året 1712 hade Sverige
sin egen tidräkning, olik alla andra länders. Men detta år
slopade man den ”svenska stilen”, återgick till den gamla
och insatte såväl skottdagen för året som den för år 1700
utelämnade. Februari månad fick härigenom 30 dagar och
året i sin helhet 367 dygn...
Denna elvaåriga tideräkning hade haft många
svårigheter i släptåg och almanackan för 1712 lämnar följande
förklaring:
”Såsom wåra Svenske Almanacher med ingen Nations
tijderäkning öfverensstämma och det af Skottdagens
uteslutande i Februari Månad 1700, hvar af åtskillige irringar äro
förorsakade, så igenom Dagens i Månadens som Söndags
Bokstafvens ändring, hvarigenom en åtskillighet uti
dateringen och Festernas (helgernas) celebrerande med Gamla
stylen härfluten är.
Fördenskull är Hans Kongl. Maj:ts wår Allernådigste
Konungs Befallning, at wåre Svensk Almanacher på
innevarande Åhr, til den Julianska eller gamla Stylen skola
reduceras, hvilket nu med en Dagz tillsättiande uti Februari
Månad skett är”.
Mynten som slogos voro visserligen fortfarande av
koppar, men präglingen uppgav att de skulle gälla för en
daler i silver...
Och om höstarna gick man i ständig ängslan över att
någon pestilentia skulle bryta ut — ibland var det ju som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
