- Project Runeberg -  Pennorna / 1943 /
13

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13

att uppbära lönen för sin möda. Hrsättningen bestod av
ett par strumpor och en skjorta. Dessutom var han
självskriven som hedersgäst på bröllopet.

.: Bröllopsdagarna uppskattades livligt av Sven. Hans
redan förut runda lekamen blev ännu rundare, och hans
röda anlete ännu rödare och frodigare. Vid sådana
tillfällen vankades även rikligt med sprit, vilken på den tiden
kunde inköpas för 12 skilling kannan, om den inte
brändes i hemmet. Och Sven höll väl till godo med vad som :
bjöds. Det var ju han som var hedersgästen, därför TE
han åt sig hela äran av festligheten.

På ett bröllop på Olstorps gård i Öggestorp, där Sven
varit böneman och skrutit med den blivande mågen,
började man på kvällen roa sig med att spela kort. Härvid
turade det sig så, att brudgummen vann den ena gången
efter den andra. Då blev Sven stolt och hov upp sin röst
och sade till den nyblivne svärfadern:

— Nu sir du hocken tur han har, mågen som jag
skaffat dig! Du sir, att jag inte har sagt för möcke och ljuget
för dej, för nu sir du själv hocken bra kar han ä’!

När Sven på Rommen utövade sitt bönemannaskap,
vände han sig först till den blivande fästmannen och sade:

— Jag vet om en makalöst bra flicka, ifall du är
hågad för gifte!

Och så beskrev Sven i översvallande ordalag vilka stora
förtjänster flickan hade och förtalte om hennes fägring
och duglighet. Han försummade heller inte att berätta om
hennes bordsdel och hemgift, vilken till stor del låg färdig
och väntade på kistbotten.

I de flesta fall var ju pojken ”hågad”. Och så började
Svens vandring. Hans nästa besök gällde flickan. Nu
upprepade han ungefär samma ord, som han förut sagt till
pojken. i
— Jag vet om en makalöst bra pojk, ifall du är hågad
för gifte! |

När nu flickan fick höra om alla de förtjänster, den
tilltänkte satt inne med, ville hon naturligtvis gärna lära
känna honom, varför Sven fick bråttom att traska iväg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat May 4 10:55:47 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pennorna/1943/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free