Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
Men vad nu, det blev plötsligt så underligt tyst
därborta vid Prästorpa klint! |
Av den stojande flocken syns ingenting,
och min blick slår mot snövidden slint...
Å — nu förstår jag, hur allt ligger till:
det var bara ett minne, som steg
likt en blåklint upp sedan tjugo år
ur min barndoms vaggande teg.
Men jag tror att det ligger en kälke nånstans
i mitt skjul, om jag inte minns fel.
Den har burit mig förr på sin starka rygg,
och än är den felfri och hel.
Kom ”grabbar” så gå vi till Prästorpa klint,
vi ska se om vi ännu har kvar
en glimt av mod och hissnande fröjd
ifrån flydda midvinterdar!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
